Aftonbladet – 12 september 1843, sida 2

hå Jag bar inga pengar. Det skall du få af mig. Då går jag med. Men jag blir inte länge borta. Har du några anförvandter?, Min mor., . Någon fästmö ? Nejl Någon flicka som du tycker om, kanske ? JaM Och med henne ville du gerna gifta dig? Ja visst! men det brukas inte här i trakten att en fattig gifter sig med en rik. Vill hon annars ha dig ? Jaln ,Huru mycket behöfver du, för att vara så ril som hon?) i Femton kor och tjugo getter. Det skall du få at mig. ,Tack! Men först måste du följa med till Paris. ,Gerna. Hur dags reser ni?n ,Straxt efter middagen. Då skall jag vara hos erDer ser ni Hell necht. ,Hvart tar du vägen? Jag skall säga min mor ,Hvar bor hon? I Haslidalen., yDet är ju flere mil dit! Det går snart. Farväl så längelp Jägaren aflägsnade sig sjungande. Kort derefter skref Alastor från Paris: Tag har haft mycket nöje al en ung Schwei! zare, som jag tog med mig hit, ehuru han oft satt mig i verklig förlägenhet. För några dags sedan gaf en italiensk sångerska, en mamsell Bs: biani, konsert här. Deh bivistades af hela de eleganta verlden. Jag hade fört med mig Jer dit. Först gafs ouverturen till Oberon. Jer hade ögonen hela tiden fästade på mig. På har ansigte målade sig en förundran, såsom hade e hvart jag går.