Aftonbladet – 11 september 1843, sida 2

fas, utom i enlighet med en laz, som blifvit stiftad och kungjord före förbrylelsen, och i laglig form tillämpas.n Gi; (Forts. följer.) Å ) Proceedings of tne Citizen of Madison County Mississippi, at Livingston, in July 1833, in relation to the trial and punishment of several individuals, implicated in a contemplated insurrection in this State. Prepared by Thomas Shuckelford, Esquire. Printed at Jackson; Mississiopi. Unas DANIEL OCONNELS FÖRSLAG TILL ETT IR: LÄNDSKT PARLAMENT. F en sammankomst af repealföreningen i Dublin den 22 sistl. Augusti, har OConvel tagit ett stort steg längre fram på den väg han går till upphäfvande af unionen mellan irland och England, i det han framlade följande förslag til det rländska parlamentets förnyade verksamhet. ,1) Irländska folket erkänner, upprätthåller och skall städse på Irlands tron bevara och bibehålla hennes majestät drottning Victoria (Gud bevare henne!) — drottaing af Irland genom obetvillad rätt och ärftligt härstammande — samt hennes ar vingar och efterkommande för cvärdliga tider, Irländska folket erkänner och skall städse upprätthålla, bevara och bibehålla alla de hennes majestäts, hennes arfvingars och efterträdares prerogativer, hvilka tillhöra Irlands krona och äro den egna. Irlands folk skall städse förblifva hennes majestät tillgifvet med trogen, ren och odelbar huldskap (alevia.ce). 2) Trländska folket erkänner och skall för alltid upprätthålla och bevara pärernes af Irland ärftliga och personliga privilegier, likasom irländska öfverhusets lagstiftande och lagskipande makt samt utöfnirgen af det (kungliga) prerogativet att öka eller minska pärernas antal såsom denna rättighet bestod före år 41800. 53) Irländska folket yrkar återställandet af det irländska underhuset, sammansatt af trehundrade representanter för irländska folket; iriska folket gör inför verldarnes skapare sin rätt gällande till en sådan återställel e gällande; det har unde:kastat sig unionen, såsom hindande genom lagens kraft, men förklarar högtidligt. att den icke är grundad på rätt eller konstitutionell grundsats och icke af samvetet föreskrifven. Irländska folket öfvererensstämmer med den toryistiske genceralprokuratorn Saurin deri, att unionens enda bindande ikraft ligger i det engelska herraväldets styrka. Det instämmer äfven med honom deri, att motstånd mot unionen, abstrakt taget, är en pligt och utvecklandet ( xhibition) af detta motstånd är ingenting vidare än en klokhetsfråga. Irländska folket skall derför genom alla lagliga, fredliga och författningsenliga medel göra unionen motstånd. 4) Planen till återställandet a! irländska parlamentet är följande: grefskapen sända 173 deputerade; 427 skola väljas af städerna; grelskapet Carlow, det enda i irland med mindre än 100,000 invånare, skall skicka en medlem mera (än före 4809) till parlamentet; denna ökning stiger för grefskapen med 400,006 invånare och deröver till två, med 150,000 och deröfver till tre, med 230 000 och deröfver till fyra. Tipperary med 500,000 inbyggare skall välja ätta och Cork med 700.009 tio representanter mera i parlamentet. 5) Hiad de större och mindre städerna beträffar, så föreslås: för Dublin åtta ledamörer (universitetet derstädes sänder två deputerade, såsom förut), för Cork fem, för hvardera af städerna Galway, Waterford och Kilkenny tre; andra städer med 7,000 innevånnre och deröfver skola välja två ledamöter till parlamentet och 49 städer med mindre än 7,090 innevånare skicka hvardera en representant till lagstiftande församlingen. 6) Det föreslås att man bör medgifva alla dem valätt, hvilka bafva egen härd (houshold-suffrage och bo sex månader i ett distrikt; i städerna skola gifta män, hvilka vistats der ett år, ega valrätt, antingen de hafva eget hushåll eller icke. 7) Det öreslås att vid parlamentets val införa votering genom ballat (sluten omröstning). 8) Monarken de facto i England skall för alla kommande tider, hvem han än är, vara monark de jur: i Irland. Likaså gäller, i händelse ar ett framtida regentskap, att regenten de facto i Eagland skall vara regent de jure i Irland. 9) Föreningen mellan Storbrittanien och Irland genom kronans makt, anseende och Prerogativer, skall för alltid fortvara, ej lida någon omvexling, ej erfara någon söndri g. Of vanstående plan skall utföras och sättas i yerket enligt erkänd lag och strängt konstitutionel grundsats. (Undertecknadt på befallning) Daniel OConnel, kommitteens ordförande.n OConnel uppmanar irländska fo!ket att pröfva denna plan; han säger det, att intet annat medel finnes att bota det onda, hvaraf det lider; han hoppas, att alia repcalers skola antaga hans förslag; han uppmanar änyo jordegarne att sluta sig till agitationen och lofvar dem guld och gröna skogar; da skola då bibehålla icke allenast sin egendom, utan äfven sitt inflytande. Siutligen uppmanar han Wellington och Peel att tänka på den tid, då kolonierna i Amerika, liksom nu Irland, fordrade rättigheter och genom krig skulle tvingas att afstå derifrån. Hvad var följden? Lösryckande från moderlandet; Förenta Staternas oafhängighet.