Aftonbladet – 11 september 1843, sida 1

sig, ty hvad kan väl guldet ha för frestelse för honom? Imedlertid bar han gifvit det något dunkla svaret, att ban ville lära menniskorna att göra guld, när de lärt sig att använda det. Vi äre ty värr ej ännu i tillfälle att meddela våra läsare namnet på denne man, som man väl med skäl må kalla den märkvärdigaste som ännu lefvat i verlden. Ej ens hans fädernesland är ännu kändt. Man måste naturligtvis förfara med grannlagenhet emot en man, som kunde vara vårt fädernesland till oberäknelig nytta, genom att åt detsamma öfverlemna sin upptäckt, sedan han för sin egen del dragit all den profit deraf han önskar. Att vid ett så ömtiligt tillfälle nyttja våldsamma medel, skulle kunna vara att förderfyva hela saken. . Hyresvärden för det rum, der nu på den korta tiden millioner pund blifvit tillverkade så godt som af intet, bar genom utbyrande af blott ett bål i taket till detta rum redan samlat en förmögenhet, hvaraf han kan vara bergad för hela lifstiden. Det är herr Cbimblematty, en förut fattig manufakturarbetare. Om icke denna tillfälliga hjelp mellankommit, så hade han vidi morgon inträffande flyttningstermin nödgats öfvergifva sin boning. Undermannen sjelf är troligen ännu i detta ögonblick okunnig om de tusende ögon, som under dessa tvänne veckor varit riktade på honom. Man har betalt ända till en guin i minuten på de tider af dagen då icke priserna varit bestämda. Det har varit exempel på, att personer blifvit qvarliggande i timmar, sannolikt för att utforska hemligheten af sjelfva smältningsoch tillverkningsprocessen. En egen märkvärdighet med detta rum är, att det nyss förut, innan undermannen flyttade in deri, varit bebodt af vår utmärkte skald Robertsson, som på sista tiden lofvat bli ett så vigtigt stöd för Storbritanniens litterära ära.n IL. Samma dag om aftonen skref Alastor till Linder: Jag trodde ieke att jag så snart skulle få en Ipraktisk nytta af mina studier för bergsexamen