Aftonbladet – 11 september 1843, sida 1

ALASTOR. I TECKNING AF GC E. G. På Kunäfvelbo firades den högtidliga förlofningei emellan Hr underlöjmanten Stål och M:ll Hilde gard Tallrotb. Han hade fått underlöjtnantstitel med villkor att han skulle ta afsked, och Hilde gard, med vilkor. att han blefye underlöjtnan och afstode från sina planer på teatern. Isaur: kunde icke nog beklaga denna förlust för kon: steny, försigtigtvis undvikande att: beklaga der förlust hon gjorde sjelf. Underlöjtnanten sjöng mindre, sedan han blfvit förlofvad, och frälse. kamrern berömde honom för den stadga, som nu hos honom infunnit sig, hvilken föranledd kamrern att öfverlemna Knäfvelbo på arrende å sin tillkommande måg. Löjtnanten dansade min dre, sedan han börjat gå i pumpstöflor, och läst mindre teaterpjeser, sedan han tagit ihop met hbandböckerne i lendthushållningsvetenskapen. M:ll Isaura hade börjat kasta försmäktande ögor på sekter Kladd, sedan. partiet mellan hennes sy ster och Stål var afgjordt. Han vore en poetis! natur och kunde bättre uppfatta henne, ment: hon. Men sekter Kladd hade vwarit alltför ra sande på begze mamsellerne, under dentid Stå gått och slagit för dem, för att så hastigt finn sig hugad att uppträda som tröstare, eller rättare sista resursen. Han var dessutom fast i M:i Clemence; och kunde omöjligen skilja sig frå den tanken, alt det var hon, som vore utsed till bans ledsagarinna genom lifvet. Isaura skr i sin stora bedröfvelse en roman, med den or ginella titeln: Kärlek och trohet, i hvilken ho sökte måla sitt förbållande till sekter Kladc Mycket var der taladt om själarnes rena harmo ni, om hjertan, som förstå hvarandran, m. Mm. När sekter Kladd fick se denna tryckt, med grön omslag och ett tempel på permen, så vore han ) Se Aftonbl. MM 196, 197, 198, 199; 200, 204, 205 293, 202, 205, 206, 208 och 209.