jelse för vetenskaperne, af hvilka naturkunnigheten var den, för hvilken han hade mesta kärlek och för hvilken han under sina resor ofta funnit sig lifvad. Fan stannåde i sitt fädernesland ett par år, och med det indragna sätt han förde, endast i sitt :hushåll biträdd af sin syster, kunde han lefva af den lilla summa han samlat. Men af en anledning, som han aldrig ville yppa, åtskiljdes han och systern. Hans lynne blef dystert och, efter ännu ett par år, började han på nytt sina resor. Ett litet arf, som under tiden tillföll honom, gjorde det för honom möjligt att ännu en följd af år fortsälta dessa. Ilan ämnade begifva sig inåt Polen, just vid samma tid, som sista frihetskriget der utbröt. En dag befann han sig på ett värdshus i en liten stad. Ryska och polska armåerne slogos ej långt derifrån. Plötsligen kom en man, i polsk uniform, uppsprängande på gården. Framför sig på sadeln höll han en ung gosse. Han störtade in i rummet, förande gossen vid handen. MHastigt frågade han Wall efter hans namn och fädernesland. Han uppgaf dem. Ni är en redlig man?, Jaly Tag detta barn i ert förvar — min hustru! min hustrul, skrek ban och störtade åter ut ur rummet. Namnet?) aCaskalp . Polacken hade fösvunnit på sin af svett drypande häst. ls os Längre än Ban ämnat uppeböll han sig på dett: ställe, i tankan att fadren skulle återkomma, föi att hemta sitt barn, Men trakten blef med hvarje