UNDERSÖKNINGEN ANGÅENDE TILLVERKNING ÅF FALSKT STÄMPELPAPPER. (Forts. fr. gårdagsbl.) Den 2 Maj 1843. Protokollet för sista urtima tinget blef i justeringsafseende uppläst, och lemnades af så väl tillförordnade åklagaren som svaranderne, utan någon anmärkning. I afseende på hbäradshöfdingen Jacobis då aflagda vittnesberättelse, förklarade svaranden G. Crona, på derom framställde frågor, att han ej kunde erinra sig, huruvida bemälde häradshöfding, vid tillfället då kartorne af honom köptes, anmärkt, det några af dem voro makulerade, en omständighet, som helt och bållet undfallit Cronas uppmärksamhet, men hvilken dock Crona ansåg hafva allt för väl kunnat äga rum, ty Crona granskade ej hvitstämplarne, änskönt han genomgick kartorne för iakttagande af deras valör, då de öfverlemnades till honom af Meurling; han påminte sig ej eller, om han bestämdt sagt, att han från karte sigillate-kontoret ämnade köpa bristen i kartepartiet, men han ansåg fullkomligt troligt, att han meddelat denna upplysning, ty han sjelf var öfvertygad om riktigheten af Meurlings uppgift, att Meurling på sådant sätt åtkommit sina kartor, och det borde vara för häradshöfdinsen Jacobi fullkomligt likgiltigt, om Cronas fångesman till kartorne hette Meurling, allenast kartorne voro äkta och ärligt åtkomna. Meurling hade lofvat Crona att få sälja kartorne med 40 procents rabatt, hvilket ock skedde, men hvarföre han ej lemnat bäradshöfdingen Jacobi samma rabatt på sist lefvererade kartepartiet, utan beredt Meurling bättre fördelar än denne föreskrifvit, kunde eller ville Crona ej uppgifv2:; Meurling hade intalat Crona att ban ej behöfde upplysa något om ifrågavarande karteparti, emedan Meurling skulle sjelf redovisa det, och deraf skall hafva härledt sig, att Crona från början förtegat denna affår. Då häradshöfdingen Jacobi återkom : till. Stockholm, förfrågade Crona sig hos honom, huruvida han ville köpa kartor främdeles, men erhöll derpå vägrande svar. Crona var ej anmeodad af Meurling att göra en så beskaffad förfrågan; men då han visste att Meurling innehade en mängd kartor, ansåg han sig böra ytterligare tjena honom med afsättning deraf. Hvad angår de till häradshöfding Hygrell sålda kartor, så kunde Crona ej bestämdt påminna sig, huruvida anbudet till Hygrell blifvit framställdt, före eller efter den tid då hypothiserade kartorne hos Stoliz af honom och Crona emot kontanta penningar öfvertogos. Crona hade varit bekant med häradshöfdingen Hygrell från den tid Hygrell förvaltade Sunnerbo härads domsaga, samt träffade honom understundom i Stockholm, men hvarken förut eller sedermera har anbud af ytterligare karteförsäljning blifvit till bemälte bhäradshöfding framstäldt. På domstolens erinran, att det vill synas som hade Crona bordt: förvissa sig om afnämare till hypothiserade kartorne, innan ban inlät sig med Meurling i köp af dem, heldst betalningsvilkoren, enligt hvad Crona så väl nu som förut uppgifvit, varit så ofördelaktiga, att Crona genast måst till Meurling kontant liqvidera beloppet, förklarade Crona, att ban för sin del hade af Mcurling att fordra 350 Rdr, och att han ansett nödvändigt, på sätt som skedt, försäkra sig om betalning deraf; men då Crona erinrades, att annat skäl måste hafva förefunnits för denna affär, heldst Crona, vid ett sednare tillfälle, då Meurling afreste hit för efterapningens upptäckande, icke skall .vägrat att lemna Meurling då begärdt penningelån, ändrade Crona i så måtto sin uppgift, att Meurling ansågs af Crona fullkomligt vederhäftig, ehuru han understundom var trög att betata. i Notarien Meurling vidhöll hvad han rörande dessa kartetransaktioner förut uppgifvit. : Tillförordnade åklagaren anmälte, att han ännu ej bekommit vwvittnesförhörsprotokollerne från Stockbolm och Carlshamn. Vittnesförhöret vid förra domstolen lärer hafva försiggått, enligt den upplysning tillförordnade åklagaren derom har erhållit, men hvad åtgärd fa PTE ENG a Ae nr ARN VANDRA TR åt Vs 7 RR RR RR RANE TR RR RA