Aftonbladet – 28 augusti 1843, sida 1

ket Clemence oca grefvinnan kade gemensamt, så fann grefvinnan redan anledning att framkasta en anmärkning öfver guvernantens pfria sättp, hvilken måhända till en del framkallades deraf, att Curl visade, sig så animerad. Känslan att hon icke hade någon egentlig rättighet till svartsjukan, förminskade visserligen icke styrkan hos densamma — med ett ord! grefvinnan var ur humör, fick en attack af migrän, och föga fattades att hon stigit från bordet. En oafbruten tystnad under det återstående af måltiden var dock det enda, som tillkännagaf den inträffade vexlingen i hennes lynne. : Linders och Louises ögon möttes en enda gång. Hofpredikanten, som fann sig ej längre kunna vara intressant för grefvinnan, ingick med frälsekamrern i en vidlyftig afhandling om taktäckning och torfhackning, hvari kammarherren, som gerne ville gälla för landthushållare, i den tankan att sådant stärkte krediten, blandade sig i. Sekter Kladd, som fann sig försummad af sin granne, var slött, kunde icke finna några rim, ej heller ville det lyckas med bakframvändandet af ord, men väl kommo meningarne bakfram, då han någon gång blef uppmanad att bryta tystnaden. Den äldre M:ll Tallroth, hvars förnamn var Isaura Heliodora, åt obetydligt och suckade desto mer, och den yngre, Hildegard, som fått sin plats emellan en af småfröknarna och doktorn, inlät sig föga i konversation, och hade sin förnämsta sysselsättning att spegla sig i en prägtig silfvervas, som i miniatyr återgaf hennes figur ganska tillfredsställande. Sjernerantz, som hade märkt den hos grefvinnan föregångna förändringen, hvartill han lyckades finna rätta orsaker, upphörde ge