Aftonbladet – 25 augusti 1843, sida 3

Jag förstår! Dessutom öfverensstämmer det med hvad jag hört förut. Det är billigt att du får en annan häst i stället... kom fram i morgon! Se så, icke någon handkyssning... gå nu hem! och i detsamma Alastor fattade Linder: arm för att bege sig på väg, sade han till inspektoren, med en ton, som gjorde att denne afstoc ifrån äran att gå i bredd med grefven: mer det der huset hör ju inte godset till? Inspektoren hade nemligen köpt Knäflvelbo. hvilken egendom var hans enskilda tillhörighet med penningar, samlade under gamla grefvens tid — Efter den stunden hördes aldrig af, att god sets underhafvande budades för att köra sten til Knäfvelbo. Klockan var ännu blott 4, och man åt icke middag på Anundsberg förr än kl. 4. Det val således god tid att hinna fram, och Alastor jemt Linder önskade göra en omväg, dels för att slipp: gå den dammiga landsvägen, och dels för att bes ett ställe, som Alastor utsett, för att der åt si framdeles uppföra ett boningshus efter ezen smak Men som denna väg var en half gång till så lång väckte detta projekt ytterligare betänkligbeter ho inspektoren, och under förevänning att han må ste besöka en person, skiljde han sig från sin pa tron och Linder. Vägen krökte pu till venster, och slingrade si genom de täckaste ängar och skogsdungar, om vexlande af barroch löfskog, Våren hade vari tidig, och Floras exposition var i full ordning Man hade redan lemnat långt bakom sig de rik sädesfälten, hvilkas enformighet blott glömdes fö de tusentals lärkor, som fyllde luften ofvan dem Ått man befann sig på en stor ezendoms om råde, kunde man finna af de talrika hjordar hol ländska kor, som betade rundt omkring, och trä den, som fingo vexa fritt och ej topphöggos, så som fallet är på de smärre egendomar, der be bofvet gör att man måste lägga en tung beskatt