Aftonbladet – 23 augusti 1843, sida 2

Hvad återtog Marianna, denna qvinna, hvars namn han nämnde i sin yrsel; den, för hvilken han ville dö, var hon! . och bon har vågat återvända hit, för att få träffa honom ... här, under mina ögon! . . . och nyss sade hon mig sjelf, att jag hade inga skäl att oroa mig alt jag vore dåraktig, om jag var svartsjuk! . . . Min Gud, min Gud! hvad har jag väl gjort, för att lida så? . .. Det måste vara sant., tillade hon, i det hon öfverlemnade sig åt en förvirring, som Renneville i början ej begrep; jag kan icke ens tvifla derpä! . . . man anklagar er och ni svarar icke . . . men ni hör det likväl, som jag, och ni framträder icke, för att säga denne man att nan ljugit! Hvyarpå väntar ni då? . .. att han skall upprepa och att äfven jag skall ropa till er: min man älskar er, ni är min mans mätre:s!n I detsamma hördes i nästa rum bullret af en kropp, som föll. oHyad är det? frågade de Renneville, som mer och-mer förvånades öfver Mariannas besynnerliga utrop. och denna hästighet, som öfvergick allt hvad han föreställt sig; han oroades öfver den hastighet, med hvilken handlingen tycktes ila mot ett tragiskt slut. Hon skyndade till dörren, öppnade den och bäfvade, då hon såg fru Lascourt ligga på knä or, mumla med en af tårar qväfd röst: Marianna . . . jag är icke brottslig! ,Man har förtalt er. icke sant? Vä an! ; ert os Det afskyvärda hedrägerist i gentrot gelse och icke blygseln öfver brutet va a anklabönfallande vid mina fötter. Men IV? håller er de; blott ett Ord --Såg, varför Ar SHS UPP och sä skull ..-. med hve 9 pavarför uexander slagits för ev sätt hade ha förolämmed er man? 0 på hvad Pat honom? Säg, hvarföre n j hor åk a fejort ho,om rik? Jag begär ingenting mer... Svar: då . ) (4 g . svara! so. h AV Marianna, min goda Marianna! ... jag har reda! el vari anklagad, liksom nu, i dag, här på samma plat Liksom nu, var jag oskyldig, och genom det ja; nlialade, vållade jag en mans död . .. Hr de Renne ville, må Gud förlåta er hvad ni gjort! Marianna .. räck mig din haud -.. e Marianna sköt henne tillbaka. Fanny nedsänkt hufvudet mot silt bröst och stod förkrossad. Då in älträdde ett viutne till detta uppträde, ett vittne, son Ingen väntat pe