Aftonbladet – 17 augusti 1843, sida 2

CELERON ARE BB: AN SIA lifvet, och nu bländades jag af rikedomen. Allt hvad jag såg, allt hvad som omgaf mig, utgjorde för mig föremål för förvåning och behag. Jag hade så många nya önskningar, hvilka det var mig lätt att tillfredsställa; dagarne förflöto så hastigt att jag hvarken hade tid att tänka eller att fästa mig vid något föremål. Också voro de första bref, jag tillskref er, ganska uppriktiga: men efter några månaders förlopp lade sig denna feber, och här i detta hus, der allt lydde min minsta vink, fann jag mig ensam och liksom främmande. Jag ägde att förfoga öfver mitt husliga lif som jag önskade; jag kunde älven förfogat öfver alla mina handlingar, utan att han skulle sagt något derom, utan att han skulle brytt sig om det minsta, hvarken hvad jag tänkte eller hvad jag gjorde; en okänd verld visade sig för mig, en verld, full af mörker, i hvilken han lät mig intränga, utan att leda mig. Jag hade önskat, att han sysselsatt sig med mig hvarje timma, hvarje minut af dagen; och i stället förflöto hela dagar, utan att han sökte träffa mig; och jag satt inne hos mig, fruktande och anklagande mig sjelf att jag kanske felat i varsamhet, och förebrådde mig att jag för hastigt -aflagt den unga flickans blygsamhet. Jag anställde en noggrannare undersökning med mig sjelf. Jag frågade mig om det icke var några brister, som aflägsnade honom från mig, och jag föresatte mig att 8e akt På mig sjelf, då jag talade vid honom, att söka utforska hans tankar i hans blick, för att kunna förekomma dem, att alltid småle och synas lycklig i hans närvaro, Hvilka oförnuftiga drömmar har jag icke drömt ! Hvilka dåraktiga tankar har jag icke hyst, öfver hvilka jag nu blyges! Jag ställde mig tillfreds i det jag sade till mig sjelf, att jag var vacker: och för att behaga bonom, På det han omsider skulle märka min skönhet, valde jag sådana prydnader, som bäst klädde mig, jag försökte dessa väl tjugu gånger framför spegeln, då jag väntade på honom. Om jag trodde att han kunde höra mig, satte jag mig vid pianot och sjöng,