Aftonbladet – 15 augusti 1843, sida 3

en härjande pest. Sista gången en sådan härstädes rasade var hösten 4742, i följd af de långa, fortfarande krigen, då den grymm liga for fram i hela provinsen och äfven inträngde i Lund, der den anställde sådana ödeläggelser, att hela familjer dogo ut, och menniskorna störtade omkull, liflösa, ute på gatorna. I akademiens protokoller står att läsa, hurusom uti consistorii academici session i domkyrkan, den 4 September 4742, delibrerades om de, genom den här i staden beklagligen initade farsoten hastigt bortryktas begrafning; och resolverades, att bref genast affärdas till stadsmagistraten, att de straxt låta nedgräfva de, uti husen och under baran bimmel liggande döde kroppar, och uppbränna deras sängar och kläder, efter pestförordningen., Uti samma session beslöts även att ingå til kansleren med en proposition att under instundande höstterminen, flytta med den akademiska undervisningen till Önestad eller Åhus, hvarest ansågs säkrare. Denna flyttning blef dock intet af, utan inställdes i stället akademiens hela verksamhet tills vidare. Akademiens rektor, Bonde Humerus, hade dock den glädjen, att, vid sitt afträde från rektoratet i Januari 4743, kunna i sitt program berätta, att olyckan nu var alldeles öfverstånden. (L. V.) Car!skrona den 8 Augusti. Genom en i går anländ resande har blifvit red. meddeldt den underrättelse, att natten mellan Fredag och Lördag, i förra veckan. ej mindre än fem lifstidsarrestanter på en gång rymt ur Christianstads fästning. Rymningen hade verkställts klockan !, 4 om natten, med ovanlig djerfbet, då, utom tvenne starkt jernbeslagna dörrar, med dubbla lås, äfven en i gången, utanför arrestrummet, patrullerande skildtvakt måst passeras. På låsens frånbrytande, nitars afölande och merlors utgräivande ur sjelfva muren, mäste ett otroligt arbete vara användt, i synne:het då man betänker, att dörrarna stundom flere gånger hvarje dag öppnats af bevakningen, som sålunda — om än på reguliera tider — ofta afbrutit arbetet dermed. En öfversmetning af surt bröd dolde arbetet i de jernbeslagna dörrarna — med afskrapadt murbruk åter, uppblödt i vatten, masterades ingräfningarne i muren. — AÅrtilleristen, som varil på post hade ej hört det minsta buller, förrän dörren häftigt uppkastas, bofvarne, med en hotelse åt honom, rusa på den, för resande och aflösningar ej stängda, utan blott tillskjutna fästningsporten; och några minuter efter, då patrull efterskicxades dem, voro de ej mera att återfinna. — 1 Måsebyarne, mellan Fjelkinge och Christianstad, hade om natten en vagn med hästar samt något lifsmedel stulits; man kan således sluta till, att bofvarne nu äro temligen långt på väg från Christianstad. (Najaden.)