Aftonbladet – 12 augusti 1843, sida 3

och återfå de gränser, örnen åt detsamma eröl. rade; ett Frankrike värdigt förbund skall afslutas med ett stort folk; derefter skall det föreskrifva hela verlden lagar. — Ni ser att profeten eller profetissan icke gjort sig stora omkostnader, men sådana små böcker, med hvilka man söker att verka på folket, äro anmärkningsvärda, emedan de visa hvad partiet hoppas, fruktar eller önskar., — DET FÖRSTA MED SKRUF FÖRSEDDA FRANSKA ÅNGFARTYG. Nyligen halva franska tidningar berättat huruledes det första franska ångfartyg, försedt med s. k. vattenskruf, utgått från Havre den 24 Juli och ankommit till Cherbpourg på 7 timmar. Detta ångfartyg, som bär det stolta namnet Napoleon, är bygdt af Hr Normand för statens räkning, och eger en ångmachin om 420 hästkrafter. Skrufven, hvaraf det framdrifves, säges vara en uppfinning af franska medborgaren Sauvage och sedermera förbättrad. Dethade ombord en kommission af ingeniörer, skeppsbyggmästare och sjöofficerare, gjorde ett par turer kring Cherbourgs hamn med en hastighet af 44 knop i timman, intog sedan några artilleripjeser och gick öfver till Portsmouth och Southampton, der det vexlade saluter och ådrog sig allmän beundran; på aftonen återväsde det triumferande till Havre. Bland de många utmärktheter, som deltogo i detta triumftäg, saknades likväl en person, Sauvage, uppfinnaren af det hjul, som meddelade fartyget rörelse och på hvars lyckliga verkan hela glädjen och triumfen var bygd. När Napol:on sköt ut från Havre och när det äterkom, satt uppfinnaren Sauvage innesluten i Hayres längelse för en ringa summa af de många han användt på sin uppfinning. Medan den goda stadens invånare med stolthet talade om det underverk till fartyg, som utgält från deras varf och verkstäder, gick en inan att besöka Sauvage i hans fängelse. Han hade gjort sig hemmastadd deri. Blott en svärighet bade han dervid haft att öfvervinna: han var nemligen i fara att qväfvas al den inneslutna luften. För att afhjelpa denna olägenhet öppnade han fönstret; men så snart fängelsets bundar fingo syn på det öppna fönstret, började de ett förskräckligt oväsen och auvage tillsades att stänga sitt fönster. Han gjorde men var åter i fara alt qväfvas; han öppnade yo och hundarne började åter sitt alarm. Då tog Sauvage en knif och ett vedträd och gjorde ett instrument, hvarmed han kunde slunga vatten och lerbollar efter hundarne, på långt afständ, och dref dem så tillbaka i deras kojer. I fängelset hade han lärt sig spela fiol; då en sträng sprang, tilivaratog han sorgfälligt stumparne att begagna dem för sina machiaer. I fönsternischen hade han anbragt en bassin al sink, deri sam ett fartyg, försedt med vattenskruf. Sauvage hade ock uttänkt en konstruktion af bogserfartyg, hvarigenom dessa blefvo utmärkt små och lätta. Ett par buteljer uppburo hvar sin modell af hans arkimediska skruf, envänd att verka i luften. Den ena var gjord af svärtadt papper, den andra af fjedrar, jem fogiarne fällt på längelsetaket och Sauvage hop-i amlat. Han fröjdade sig att Napoleon gick så väll och det bekymrade honom blott att — skrufvens ef-1 ekt ännu icke svarade mot hans förhoppningar. Lyckigtvis hyste han ingen förhoppnisg i afseende på sin rihet. -—Ångfartyget Pegasus, om hvars skeppsbrott i redan berättat, tillhörde Hull-Leither ångfartygsompaniet och hade 430 tons drägtighet samt två nachiner om 40 hästkrafter. Af 60 ombord varande jersoner räddades sex. Kajutspassagerarne utgjordes ill största delen af unga fruntimmer, hvilka efter ett esök i Skottland ville återvända till England. Ärfen Hr Eiton, en mycket omtyckt engelsk skådespe-. re, fann sin graf i vågorna. Endast sex lik efter e olycklige äro tillrättakomna och deribland en ung u, som höll ett treårigt barn i sina armar. — Från Holland berättas, att en dervarande vilitär gjort en för infanteriet och öfverhufvud för ela krigsväsendet vigtlig uppfinning. Den skall sätsoldaten i stånd att ladda och aiskjuta nio skott a en minut, då han förut blott medhunnit två. Den ska tidning, som meddelar detta, anför inga detalr af denna upfinning; men tillägger, att det i ett ag icke kommer så mycket an på en hastig, som på a välriktad eld och att uppfinningen säledes ej bör ppskattas för högt. -—mm Ar. a sh ha TR UD