största nöje är att rida och att skjuta en dufva i flykten? — Jag vet det, svarade Servian. — Och för att behaga henne, vet ni ingenting hältre, än att skjuta på henne med glödgade kanonkulor? Artigheten är ny. — Jag har intet anspråk på att behaga fru Caussade. — Men åtminstone har ni lust dertill? — Numera har jag det icke, sade Servian med en kall mine. q — Ar ni viss derpå? frågade öfversten med ett hjertligt skratt; kärleken, om jag minnes rätt, flyr ej så fort, som den kommer. . — Hvem har sagt er, att jag har varit älskare? År det fru Caussade? — Just hon sjelf, svarade Herbelin; hvarföre skulle jag ej fritt kunna besvara: frågan? Emellan gamla vänner, som vi, är all diplomat öfverflödig. Ni har anhållit om min dotters hand — Och er dotter har gifvit mig afslag. — Det var ej hennes sista ord; jag vill sl vad derom, efter det som händt de två sista da sarne. Hvad mig angår, så. behöfver jag ej säga er, att jag skulle föredraga hennes förening med er, framför hvilken annan som helst. — Till och-med framför en förening med Tonayrion? 2 — Till och med framför en förening med To nayrion, som, efter min tanke, anser mitt hu för. ett värdshus; jag skulle redan hafva gjort ho nom uppmärksam derpå, om jag ej väntade mig vissa upplysningar. Anda dittills har jag lofvat at ingenting säga. Om ert giltermål berodde af mi: