Aftonbladet – 2 augusti 1843, sida 2

cke skulle kollidera, i hvilket fall deras öfverenskommelse att ömsesidigt använda hvarandras alster, i sjelfva verket, utan uppoffring å någondera sidan, sker helt och hållet på de staters bekostnad, som eljest skulle kunna konkurrera. Men det gäller också, då länderna icke på detta sätt äro olikartade; ty äfven om de, absolut taget, voro i stånd att frambringa all: deles enahanda alster, skall det ofta ligga i bådas välförstådda intresse, att till förmån för hvarandra öfvergifva vissa industrigrenar, för att desto kraftigare och med större fördel kunna bedrifvå de andra... Genom att beräkna och bestämma alla de omständigheter, som härvid kunna komma i betraktände, är det som den yttre handelspolitiken ) spelar en så vigtig roll. Ingen har oftare och med -större framgång användt den än England. Detta är visst; men det är lika visst, att man ofta öfverdrifvit de fördelar detta land skördat af sina handelstraktater, och utan skäl klandråt dess medkontrahenter, Amnet är ingalunda utan vigt, särdeles med hänseende till den betydelse, som systematikerna . tillagt handelspolitiken, och de undantag från deras system, som de för densammas skull ansett tillåtliga. Jag skall derföre i korthet anföra några exempel ur handelspolitiken, och först den bekanta traktaten af 4703 emellan England och Portugal, hvilken i allmänhet prisas såsom ett mästerstycke af den Engelska politiken, och anföres såsom bevis på det Portugisiska kabinettets kortsynthet. Genom . denna traktat, som, utom sista artikeln om ratifikationen, endast består af tvenne, bestämdes det, i. första artikeln, att engelskt kläde och andra yllemanufakturer skulle kunna införas i Portugal under samma vilkor, som före det då gällande förbudet. Denna förmån för England gjordes i den andra artikeln beroende af det vilkor, att i Portugal växta viner skulle vid införsel i England endast erlägga ?, af den tull och öfrige afgifter, som belöpte sig på en lika qvantitet Franska viner. — Man kan lätt tänka sig orsaken, hvarföre systematikerne fällt det nämnde domslutet angående den Engelska och Portugisiska politiken, som i denna traktat uppenbarar sig. Englands klokhet prisades derföre, att det endast förpligtat sig att. mot en nedsatt afgift emottaga hvad det i alla fall sjelf icke kunde frambringa; emedan sjelfva denna nedsättning icke angick en skyddstull, utan en finansiel komsumtionstull; och slutligen för det Britterne, till gengäld för-en dem så lätt koncession, hade beredt sig en vidsträckt afsättning för deras yllemanufakturer, icke -allenast i Portugal, utan ock i detta rikes kolonier. Portugal deremot fann man bafva beröfvat. sig möjligheten att få egna yllemanufakturer; och när man tog i betraktande den vidsträckta marknad, dessa skulle finna i sjelfva konungarikef och dess stora transatlantiska besittningar, så förekom det systematikerne, som hade detta land afsagt sig oberäkneliga fördelar för den föga betydande säkerheten att. framför Frankrike hafva fått uppdrag att förse England med vin, då äfven utan denna traktat Portugal skulle varit i stånd att fördelaktigt konkurrera med Frankrike. Allt detta synes vara en sanning; men man kan också se saken från en annan sida. Utom hvad i ett följande kapitel skall blifva utveckladt angående riktigheten af att befrämja de för hvarje land naturliga industrigrenar, skall man nemligen finna: 4. Att Portugal icke förpligtade sig att emottaga engelskt kläde på andra vilkor än andra länders; hvaremot England eftergaf en tredjedel af den intägt det förut haft genom tullen af det portugisiska vinet. En förlust, som finanserna måste se betäckt på annat sätt, och bvarigenom man direkte eller indirekte kunde komma att betunga Englands öfriga produktion, på hvars bekostnad alltså yllemanufakturerna i så fall kunde sägas våra gynnade. 2. Den Engelska smaken för de Portugisiska viInerna var då för tiden icke så inrotad, som den i sednare tider blifvit, och det just i följd af denna traktat. Hade de Portugisiska vinerna icke njutit en så betydlig tullnedsättning, är det ganska troligt, att de i England, liksom i andra Jänder, skulle varit Il mindre eftersökta i stora qvantiteter, än de lättare, I tilldagligt bruk :användbarare och mindre dyra FranAska vinerna ). 3. Portugal öppnade för sig en stor och säker I marknad för sina viner, icke blott i England och Irlland, utan också indirekte i de Brittiska kolonierna, på hvilka em direkt smyghandel, -enligt naturen af vinhandel, icke lätt kunde bedrifvas, så mycket minIdre, som man af de Engelska kolonialstyrelserna i detta fall kunde vänta sig en mera kraftfull motverkan, än af Portugisiska, emot de med större lätthet smuggelbara Engelska yllevarorna. 4. Portugal måtte hafva lagt förbud eller än så hög tull på införseln af Englands och alla andra länders yllevaror, så skulle det dock icke blifviti stånd att få yllemanufakturer att trifvas hos sig. Ty det vill mera till än blotta packhus-åtgärder, för att framkalla en industri i ett land, der den icke enligt nar)turliga förhållanden passar; och i Portugal voro vid besagde tid rikets naturliga hjelpkällor så långt ifrån anlitade i deras hela omfång, att jag vill kalla dej en klok och djupsinnig politik, som föredrog att med: -1) Nemligen handelspolitik sensu ströictiori, motsat handelspolitik i vidlyftigare mening; som tillika in nefattar den inre,.och af Murhard definieras: In begreppet af de grundsatser och reglor, som å re ?-geringens sida böra iakttagas med afseende på han 1 -deln. VI sina påföljder gifver denna traktat ett märklig exempel på huru tullagstiftningen är i tsånd att utbil da ett folks smak i en viss riktning, isynnerhe när det har kärlek och aktning för gällande författ t mingar.