Aftonbladet – 31 juli 1843, sida 1

FRANS SA LEJONHUDEN.) AF CHARLES DE BERNHARD. VIIL Vi hafva sagt, att herr Herbelins park skiljes ifrån Compiegneskogen genom en graf garnerad af en häck i ett ganska dåligt skick. Bakom detta stängsel fanns en. rad af varggropar och snaror bestämda till näpst för de plundringar, som lar ligen begingos på öfverstens egendom ibland harar, kaniner och understundom äfven ibland skogens större villebråd. Felix hade, åtföljd af en fogelhund, tidigt på morgonen utgått på jagt. Efter lång och fåfäng vandring i skogen, vände han om hem, ganska missnöjd öfver sin otur: i det han nu gick längs med häcken, blef han varse på botten af en varggrop eit föremål, som ersatte det magra resultatet af hans jagt: det var en mycket stor varg, med sträft hår, glupska ögon och ett bredt gap, rasande och vild, såsom vanligtvis fallet är med dylika djur; den vred och vände sig, reste sig, Sprang upp.j ansträngde sig i det yttersta, utan att hinna upp till utgången ur grafven, hvaruti han haft den olyckan att falla. Hunden hade knappt fått väderk, illebråd, förrän erkorn af detta villebråd, han uppat ett klagande tjut och flydde af alla krafter med hänsande h ö Vargen å sin sida, fördubb svans och öron. 907 as hb ubbladesina bemödanden och började att HOPPA På så vildt sätt, att Felix, som hade närmat Sig ända tll kanten af hålan, tog ett ofrivilligt språng tillbaka, rn, 108 164, 165 ; ) va och 173. ggr 109, 171,