ill en barnlös Familj, bland någonalf de bättre och för vare klasserna, som älskar de unga, och som kanske gäckaäls i en mångärig förboppning att se sig omgifven af en kärleksfull afkomma, — vänder sig en moder med den innerligaste bön, av få sin 5:årige son upplagen såsom eget barn. Då denna gosse, hvarkem i afseende på det yure, eller i sina, eburu ännu svagt utvedklade sjätsförmögenheter, ej blifvit af naluren styfmoderågt lottad, det för en älskande mor, hvilken sjölf ej tillhör hvad man kållar hopen, så mycket smärtsammare, att vara oförmögen Vibringa sitt barn den uppfostran hon önskar. Alt bär tala om sin tacksamhet, anser hon öfver: flödigt. Företaget välsignar sig sjelft både i denna och en kommande tid. Desto innerligare beder hon emedlertid Gud, att denna utväg målle lyckas, och. all hon snart må få emoltaga önskadt svar på Aftombladskontoret, adresserådt till ;FiLLP., Då rs a ER