Aftonbladet – 27 juli 1843, sida 3

— Det der är ju en ganska god vana, svarad öfversten med värma; utom att det är nyttigt fö helsan, så kan man få en duell, och då är de alltid bra att hafva sin hand iordning. Fäktkon sten är alldeles för mycket bortglömd vid ung folks uppfostran nu för tiden; men proppa dera: hufvuden med grekiska och latin, historia och mathematik, det kan man, utan att lära dem nappt nog hålla en florett eller att ställa sig sarde. Om jag hade en son, så skulle jag upp ostra honom annorlunda. Det skulle qvitta mi; öga om han blef en professor, blott Pellier och Grisier gåfvo godt hopp om honom. Servian lade fingret på munnen, och sneg jade helt oförmärkt på sin systerson, som val i begrepp att nedskjuta en tredje docka. — ÖOfverste, sade han, i det han sänkte si! röst, så att blott hans värd och Tynayrion hörd len, utan tvifvel har ni rält i att finna uppfo stran nu för tiden något för Mycket lärd och e nog manlig, men jag ber er, tala ej derom fö Felix. — Hvarför det? frågade herr Herbelin. — Emedan han redan är alltför mycket fallen ör att öfvergifva lärosalen för fäktsalens skull Att han ej blir någon professor, det må så vara nen jag vill ej på något vilkor att han skall bl n slagskämpe. Ni ser hans skicklighet att skjuta ned florett i hand är han ännu starkare. Så ung van är, har ban redan sex år varit på fäktsalen, och Grisier, om hvilken ni nyss talte, bar sagt nig, att han anser bonom för en af sina bästa lever. Ni inser att för mig, som hans onkel och örmyndare, skall detta slags framgång vara föga ;ehaglig.