— eniigt tidningen Le Siecie; försäkran, en af de u märktaste läkarne i Paris — bar bekantgjort en fly, skrift i form af nn vision, i hvilken han försätter 1 saren till år 1943: Och hvad se vi der? Hela vi verlds utseende är förändradt. Jernvägar betäcka jor klotet. Landtungorna vid Suez och Panama äro g nömskurna, och de största fartyg gå med fulla seg från det ena hafvet in i det andra. Isynnerhet h: allting på Europas fasta land blifvit annorlund Frankrike qväfves ej mer inom de gränser; det fic år 1815; det har åter sina naturliga Rhenrgränser och det har utan Svärdssläg kommit till detta stor resultat. Anslutandet af närgränsande folk, belgisl och tyska, har gjort dess område fullständigt och bi fästat dess bestånd såsom nation på oryggliza grunt valar. Italien och Spanien äro genom banden af c oupplöslig allians förenade med Frankrike och bilc tillsammans med det den iberisk-gallisk-italiska koi federationen (confederation iberguliitale.; Denna kor federation är dertill förstärkt i norden genom Hollan så att dessa länder, under okränkt oafhängighet, me enhetens kraft bestå mot utländska fiender. Bredvi denna storay vestra förening befinner sig Tysklanc som erbjuder bilden-af en med liberala institutiont välsignad stat, hvaremot det ej mer gifves något C sterrike eller Preussen. Detta Tyskland är Frankrikt trogna bundsförvandt. Polen är återställdt, konungs riket Grekland större och mäktigare än det nu är, si som civilisationens yttersta förpost. Ryssland är lär gesedan i Konstantinopel. Ewvgland har nedstigit frå sin gamla makt, dess fartyg erkänna Frankrikes öfve: välde, dess handel har öfvergått till Förenta Statern hvilkas befolkning vuxit till 80 millioner. Det fordr engelska Indien har blivit oafhängigt och ett mäktig rike. China är fritt, har europeisk civilisation. Ai! stater hafva en enda civiloeh kriminallagbok. I ht la den iberisk-gallisk-italiska konfederationen berrskå ett mått-, mål-, vigtoch myntsystem. Paris, Madrit Rom och Amsterdam sammanhänga genom jernbano Alperna och Pyrenterna äro genomskurna af ofantl ga tunnels. I alla Frankrikes departemanger och pr vinser äro banker inrättade, hvilka låna penningar i de fattiga, ät handtverkare, ja åt daglönarne; hvilk på billigt sätt bestämma. arbetslönen och konkurrense samt sätta en måtta och ett mål för industriens be dröfliga osäkerhet. Då äro äfven Septemberlagarn afskaffade; hvar och en kan skrifva och låta tiycke utan stämpelafgift och borgen; hvarje stad, hvarje b har en tidning; hvar och en a Frankrikes fyratiotu sende kommuner täflar: med Paris i talanger, snill och kunskaper. — Drömmar äro strömmar, men d låta en gissa till verkliga tankar. — FARAN ATT BEGRAPVA DÖDA FÖR TIDIGT. Frankrike är det brukligt och af lagen tillåtet att be grafva döda 24 timmar efter deras död, och ofta drö jer man ej ens så länge. Oaktadt allmänna opinio nen länge uttalat sig mot detta oerhörda missbruk hvilket på allt sätt gynnar de ohyggliga följderna a skendöd, förblir allt vid det gamla. För kort tid se dar bars en man från trakten kring Vesoul till kyr gvsarden, ehuru han blott var skendöd. Under vä gen kändevt arne en rörelst, söm utgick från kistan denna öppnades och man märkte tecken till lif ho den, som skulle begrafvas. Olyckligtvis kom den till kallade läkaren så sent, alt den skendöde blef verk ligen död, innan han kunde använda sin konst. Ei annan, sannolikt till samma kathegori hörande hän delse tildrog sig för några månader sedan i Limoux en stad i departemanget Aude. I grannskapet af kyr kogården hörde man en temligen stark och på obe stämda tider återkommande bultning. Då denna fort for i längre tid och hade församlat en stor mängt nyfikna, erhöllo stadens autoriteter äfven underrättels derom. För att, så vidt möjligt var, undvika all: misstag rörande anledningen till det underliga ball ret, bragtes stadens smedjor till tystnad; men bul tandet fortor, det osktadt. Man trodde nu allmänt att det härrörde från en graf, hvari en person blifvi begrafven dagen förut. Det tyckes, som den natur liga följden af en sådan förmodan skulle hafva vai grafvens öppnande. Sedan den högvisa magistratei i Limoux biållit en lång rådplägning med stadens pre sterskap, beslöto dessa båda hedervärda korporationer att man ej skulle göra någonting. Hemligheten: ble sålunda oförklarad, och de i detta afseende så brist fälliga polisförfattningarne räknade sannolikt ett offe mera. — SMUGGLINGEN MED HUNDAR I FRANERIER. Tid. ningen Moniteur Industriel innehöll nyligen följand meddelande: Direktören för douanerne har för någr: år sedan förelagt finansministern en berättelse on smuggleriet medelst hundar; detta börjades år 4835 då man hade gjort smugglingen medelst hästar omöj lig. Man uppskattar massan af de varor, hvilka in smugglas på detta sätt, till 2,780,000 skälp. om året och räknas dervid blott 6 skålp. på hvarje hund ehuru de många gånger bära 24, ja 23 skälp. Pi nägra ställen beräknar man, att en hund af tjugc dödas, men detta antagande är ganska otillförlitligt och flere tulitjenstemän påstå, att blott en af sjuttiofem dödas, äfven -om vakten är underrättad förut. Tobak, kolonialoch manufakturvaror samt twist äro de hufvudsakliga föremålen för: smuggleriet. I nejden kring Diänkirchen har man : fångat: hundar; hvilka burit varor till ett: Värde af 600, 809, ja 1200 francs; på denna väg hafva äfven mången gång skrifter, hvilka voro fientliga mot regeringen, blifvit införda i Frankrike. Allt hvad man försökt mot detta slags kontraband har hittills varit fåfångt, och det forttar ännu i förskräcklig grad; bland annat är det bevisadt, att ensamt i tyll från England, som är förbjuden till införsel i Frankrike, införes årligen ett värde af-40 millioner francs på denna väg. — Den 40 dennes tilldrog sig en rörande olyckshändelse i byn Strausfurt, nära Erfurt. En ung bonde om 26 år och en flicka om 48, hvilka voro förlofvade,. begåfvo sig vid utbrottet af ett starkt oväder hem ifrån ängen, der de voro; midt emellan dem gick brudens fader. Plötsligen nedslog åskan på det unga brudparet och fadren, dödade barnen och kastade fadren till marken, sanslös, men annars oskadad. — Nyrrt ståcs BeprRäGERL Som man vet, är Paris rikt på alla slags spetsbofsstreck; nedanstående är ett af alldeles ny uppfinning. En mängd personer, hvilka hade: många bekanta och ej gjorde afseende på småsaker, erhöllo nyligen bref, på hvilkas kuvert