Aftonbladet – 25 juli 1843, sida 2

VE AA nedre stången på balkongen; men de hvassa kanterna på jernet, som sargade hans händer, tvingade honom genast att släppa sitt tag. Vid åsynen af den halfva framgång, som hans motståndare erhöll, kände Felix en starkare rörelse än som vid en sådan barnslig täflan borde vara tillåten. Hopsamlande all den styrka, hvarmed naturen begåfvat honom, rusade han fram, gjorde ett förtvifladt hopp och nådde i sin ordning balkongen denna gången. Långt ifrån att följa sin rivals exempel fasthöll sig Felix vid jernsiraterna, som sönderrefvo hans händer, med ett mod, som kan jemnföras med den unga Spartanens hjeltemod, då han lät en rä förtära sin mage, utan att hans ansigte utvisade tecken till smärta. Sedan en stödjepunkt väl var funnen, blef det sedermera en lätt sak att klättra upp, isynmnerhet för en yngling, som nyss lärt sig gymnastik hos hr Amoroso. På kortare tid är man hinner nedskrifva det, hade Cambien höj! sig Opp på sina händer, satt fötterna der han: händer voro och uppstigit på så sätt ända til balkongens fot. I samma ögonblick hoppade har öfver skranket och in på balkongen. i Fru Caussade trodde att det var Raoul Tonay rion som vunnit priset. Det var för honom, son bon hade plockat rosen, för honom hade hon för varat sitt mest förtjusande småleende, till förmål för honom var det som bon borttagit sin handske i det hon föresatt sig att låta honom kyssa han den för att så mycket mera bedröfva Servian Då hon helt oförmodadt fick se eleven vid Saint Cyr framför sig, som, långt ifrån att visa en seg rares stolta mine, tycktes darra öfver sin trium! tog hon några steg bakåt, synbart misslynt. — Hvad! är det ni? sade hon med en hår ton till bonom; hur har ni burit er åt för at kunna klättra Opp så högt? — Jag har sett på er, min fru, svarade Felix det han upplyfte sina ögon till henne med e blygsam blick. — Och nu skall ni väl hafva ert pris? återto Estelle, hvars bittra löje borttog den unga segra rens hela glädje. Jag är ledsen att inte kunna, stället för denna blomma, erbjuda er någon nytti bok sådan som den ni fått det sist förflutna åre till belöning i skolan. — Det är två år sedan jag lemnade skolar