— Hur skulle jag väl kunna annat, med det mönster, som jag dagligen har för mina ögon? svarade Estelle, smickrande sin far med blicken på samma gång som med orden. Det är ju naturligt! Tror ni att jag förgäfves är er dotter? Om jag bade blifvit karl, skulle jag hafva blifvit militär. Det är det förnämsta ståndet —, det enda, som man kan omfatta med högmod och passion. Kan man begripa att män som bära skägg på hakan blifva advokater, notarier eller mäklare, och att det fins fruntimmer, som samtycka att gifta sig med dylika Cassandror? Då Estelle med den föraktligaste ironi uttalade de sista orden, var hon så strålande af skönhet och behag, att öfversten lifligt kände i djupet af sitt bjerta alla fibrer af faderligt högmod röras. — Endast en marskalk af Frankrike vore dig värdig, sade han till sin dotter i ett slags berusning. Hr Tonayrion skall blifva en alltför lycklig gynnare. Om du är bestämd att gifta dig, så skalljag ej hindra dig; jag ber dig blott: hasta icke, och öfvertänk moget innan du säger ja. Hvad mig beträffar, så går jag att skrifva till Paris; du begriper, alt innan jag gifver mitt samtycke, vill jag veta om den der ynglingen är fisk eller fogel. — Skrif! svarade fru Caussade med säkerhet; Raoul, jag är säker derpå, fruktar inga slags efterforskningar, han är af dessa slags männer, som framställa sig lika väl för vänner som för fiender. Klockan, som bådade till frukosten, gjorde slut på detta samtal. Öfversten tog sin dotters arm och gick ner med henne uti matsalen, hvarest de tre gästerna redan befunno sig. (Forts. följer.) Zz — —t——— — — EN ORDRÅLLIG HANDTVERKARE, Den sednast lina Konungen i Preussen hade låtit göra sig en ny vagn, dä han skulle resa till Italien, Då vagnmakaren ankom från Berlin till Charlottenburg med den och konungen besåg den, sade han: Hufvudfrågan rt, Om vagnen, såsom jag beställt den, är stark och håller länge. Ers Majestätt kan lugnt fara till Rom denna vagn, utan att en spik skall lossna, svarade vagnmakaren. Konungen åkte från Charlottenburg till Berlin för att försöka den; midt för värdshuset Stalen Romp, 8ick främre axeln itu. Konungen steg ugnt ur och sade: Mannen höll ord; jag har kommit ända till staden Rom med den.n