Aftonbladet – 21 juli 1843, sida 3

I Då uppdrages hela luckan till ässjan och omI kring 47, timme efter inläggningen är jernet I bländande hvitvarmt och den flytande slaggen sänker sig plötsligt samt bortflyter vid fuchsbryggan. Alt detta sker, bör man noga observera, ty annars går nästa smältning rå. Slaggen är för det mesta färsk, om inga tillsattser skett. Häraf kan man se, att fattiga malmer alldeles icke kunna omedelbart förpuddlas, emedan i dem finnes ett så otjenligt förhållande mellan jern och jordarter, att hela jernhalten skulle behöfvas till slaggbildning, d. v. s till jordarternas bortskaffande, ty i praktiken skulle ett alltid riktigt qvantitativt bestämmande af den tillsatts, som bäst befordrar silikktbildningen utan behof af jernoxidul, blifva alll för besvärligt. — Man omlagar elden och efter 40 minuter kan allt jernet formas till serskilda bollar: härmed är arbetet i puddelugnen slut och produkten öfverlemnas till färskhärden, för att der omedelbart ytterligare verkas. 2) Luppernas vidare bearbetning i färskhärd. När färskaren fyllt sin härd med träkol — äfven torfkol äro dertill användbara — så lägger han lupperna derofvanpå och färskar dem genom en nedsmältning så fullständigt som möjligt, hvarvid alla mekaniska inblandningar äfven måste frånskiljas. Denna manipulation varar omkring 1, timme, så att en härd kan förarbeta produkterna från tre puddelugnar. Jernets ytterligare beredning sker under valsar eller hamrar. Tre puddelugnar och en färskhärd, kunna, allt efter malmens rikedom, lemna 66 å 400 skeppund i veckan. Det så tillverkade jernet är af utmärkt beskaffenhet, enligt anställda försök, och såsom man äfven kan sluta af det nu framställda förfaringssättet. En gång skall manipulationen i puddelugnen hinna derhän, att inga för jernet skadliga beståndsdelar tillika kunna reduceras och att fosfor och svafvel, som för sin nära frändskap till kolet af detta upptagas och öfverföras på jernet, äfven skola med kolet utdrifvas ur detsamma. Det under reduktionen uppkomna hvita tackjernet, med föga kolhalt, är just det, som genom fritt syre i sitt halfstela tillstånd kan på möjligast korta tid fullständigt färskas, och derigenom bränsle och afbränning minskas. Erfarenheten har visat, att nersmältningen i härden icke allenas färskar jernet fullständigt, utan äfven afskiljer alla mekaniska inblandningar. Huru mycket produktionen vid malmpuddling kan ökas för samma bränslequantum och huru mycket lägre tillvekningskostnaden genom en sådan -besparing utfaller, eller med andra ord, till hvad grad man genom malmernas omedelbara förpuddling kan sätta sig i besittning af de fördelar, som naturen erbjudit England, det kan man bedöma af efterföljande sammanställning. : För att i ett puddelverk åstadkomma 4350 skeppund fint stångjern, fordras omkring 6500 skepp. tackjern, till hvars beredning behöfvas 8000 famnar (108 k. fot) ved. Härtill komma sedermera, ifall den ytterliga förarbetningen sker i. färskhärd, ännu 3833. famnar. ved, (ungefär en famn på 46 1, lisp. v. v. stångjern) eller inalles 453,833 famnar. Deremot skulle man, om malmen omedelbart puddlades, till de 43500 skepp. jern behöfva tillsammans blott 5642 famnar, och besparingen vore således 81914 famnar, d. v. s. att man med de 453,833 famnarna ved skulle kunna, i stället för 4500, tillverka öfver 14,000 skepp. Nästan hvarje stångjernssmedja skulle dessutom lätt kunna förändras till ett malmpuddlingsverks. Den fullkomligaste metoden för stångjernstillverkning i en trakt, som har rika malmer men sämre bränsle, vore derföre bildande af koloxidgas i en serskild apparat, hvartill äfven sådant bränsle ganska väl kunde användas, som nu är odugligt för hyttarbete. Den för gasens förbränning erforderliga luftmängden borde så regleras, att gaslågen verkade reducerande. Han ledes i en puddelugn, på hvars botten den bokade malmen ligger. När jernets reduktion är fulländad, förändras de brinnande gasernas beskaffenhet, genom ett. större luftpådrag, så att de verka omiderande och sålunda åstadkomma den nyss beskrifna bildningen af remt jern. Denna metod torde äfven vara den enda tjenliga för stålberedning i dylik ugn! ! När vi med Hr Thomas försök jemnföra de förhoppningar, som nyligen af Delesse och Bunsen blifvit uttalade, så må vi ej betvifla, att den stund, då man genom masugnens umbärlighet ger jerntillverkningen en helt annan riktning, ej kan vara så särdeles aflägsen. — Såsom ett appendix till ofvanstående meddelanle från de idoga Österrikiska länderna, kunna vi emna den glädjande underrättelsen, att Hr brukspatronen S. von Stockenström på Fagersta mnylisen sökt vederbörandes tillstånd att vid Westan. ors bruk få inrätta härdar och ugnar, för anstälande af försök med en ny smidesmetod — och a vi hört, att dessa försök redan i höst torde unna företagas. — Uti Dagligt Allehanda för i går läses fölande märkvärdiga annons: Sedan underskrefvers hitkomst på den korta tiden f 8:ta dagars hervaro, dels grundande sig ifrån, att ag sjelf her ville uphämta kännedom om forn paserat, till uträckning om dylikta återkomst i framtilen. Samt derjämte sträcka orters medlemmar del fr sådan unlvsning då i tiden hade behof af aneh