Aftonbladet – 18 juli 1843, sida 3

att återföra sin herre i armarna på hans vänner, bvilka misströstat att se honom mer. Den som samlat ämnena till denna berättelse, reste några månader efter denna händelse till Jegorievski; ett litet vackert, väl upplyst hus ådrog sig hans uppmärksamhet; han steg ur kibitkan och nalkades fönstret för att kasta en blick in, ty der var bal i nedra våningen och en liflig dansmusik ljöd ut på gatan. En underofficer stod der utanför och gaf lika uppmärksamt akt på hvad som tilldrog sig i rummet. Hvem ger den här balen? frågade den resande. Majorn, som gift sig i dag.n Hvad heter er major? Han heter Kascambo. Den resande, som redan hört omtalas denne officers öden, var glad att han gilvit vika för sin nyfikenhet och lät underofficeren visa sig den nygifte, som, strålande af glädje, i detta ögonblick tycktes glömma Tehetechengerne och deras vildhet. — MVar god, sade den resande, och visa mig äfven den modige denchiken som befriat honom., Underofficern tvekade en stund. Det är jag, sade han till slut. Den resande, dubbelt öfverraskad af detta möte och ännu mer att finna honom så ung, frågade honom efter hans ålder. Han hade knappt fyllt sitt tjugonde år och, såsom vVedergällning för sitt mod och sin trohet, blifvit utnämnd ill underofficer. Denne raske yngling, som sjeilvilligt delat sin herres olyckor och återgifvit honom lifvet och friheten, njöt nu af hans lycka, i det han genom fönsterrutan betraktade