Aftonbladet – 18 juli 1843, sida 3

lycksbringande för Kascambo. Då Tchetchengen på långt håll märkte kossacklansarna, trodde han sig bedragen, och ögonblickligen utvecklande sin nations djerfva vildhet, förde han majoren, ännu sjuk, på husets tak, fastband honom vid en påle och ställde sig midt emot honom med bössan i handen. Om ni nalkas, ropade han, då Ivan var så nära, att han kunde höra honom och lade an på fången, om ni nalkas ett steg till, skjuter jag majoren för pannan, och jag har femti patroner för mina fiender och den förrädaren, som fört dem hit.n Du är inte bedragen! ropade denchiken, darrande för sin herres lif; man har tvungit mig att återvända med dessa. Men jag har de två hundra rublerna med mig, jag håller mitt ord. Låt kossackerna aflägsna sig tillade Tchetchengen, ,eller ger jag eld! Kascambo bad sjeif officeren gå. Ivan följde detachemanget ett stycke och återkom ensam; men den misstänksamma röfvaren tillät honom icke att nalkas. Han lät honom räkna upp rublerna på hundra stegs afstånd från huset och befallde honom sedan att aflägsna sig. Så fort ban bemäktigat sig penningarne, återvände han till taket, knäföll för majoren, bad honom om förlåtelse och glömska af den hårda behandling, hvartill ban för sin egen säkerhets skull varit tvungen. Jag kommer endast ihåg att jag varit din gäst,) svarade Kascambo; men tag nu bort mina band och ligg icke der längre.n I stället för svar hoppade Tchetchengen, som såg Ivan återkomma, ned af taket och försvann med blixtens snabbhet. Samma dag hade den modige Ivan den glädjen,