Aftonbladet – 15 juli 1843, sida 3

ansatte dem så häftigt, alt de måste återvända ö ver floden tillbaka. Farans storlek gjorde att d glömde sina anslag mot Ivan, som följde dem un der deras reträtt. Emedan deras trupp i oordning passerade Te reck, hvilken flod var mycket strid, kom en un Tehetecheng med:sin häst midti floden. och bort fördes genast af vågorna. Ivan, som följde ho nom, dref sin häst i strömmen under fora att sjel blifva bortförd, och fattade tag i den unge man nen; just som ban var nära att sjunka, lyckade han föra öfver honom till andra stranden. Kos sackerna igenkände vid dagsgryningen, som inbröt hans miform och stallmössa, och utmärkte honon med de orden: En desertör! tis fast på deser tören! Hans kläder blefvo rispade af kulor Ändtligen, efter att hafva fåktat förtvifladt oc! skjulit. bort alla sina patroner, återkom ban til byn, med äran att hafva räddat en person oc! gjort sig nyttig för truppen. Om hans uppförande vid deana affär icke åte förvärfvade honom allas tillgifvenhet, vann ha åtminstone en vän; ynglingen som han räddat upptog honom till sin koniak, (en titel som Ho bergsboarne är helig och den de aldrig missbruka och svor att försvara honom emot alla. Mei denna förbindelse var icke nog att sätta honon utom all fara för de andra bergsboarnes-hat. De mod han ådagalagt och den tillgifvenbet han vi sade sin herre, ökade de farhågor han ingifvit man kunde icke längre betrakta honom såsom e; narr, oförmögen att företaga något, såsom ma förut gjort; och då man vidire tänkte på de misslyckade expeditionen, förvånades man att ry