Aftonbladet – 14 juli 1843, sida 2

mets smekningar och sällskap blefvo under hans framtida fångenskap en förströelse och ett verkligt tidsfördrif. Detta barn fattade för honom en så stor tillgifvenhet, att moörfadrens hotelser och en sträng hehandling icke ens kunde afhålla honom att komma och leka med fången, så ofta tillfälle yppades. Gossen hade åt Kascambo gifvit namnet Koniak, som på landets språk betyder en gäst och vän. Han delade i hemlighet med honom de frukter, han kunde förskaffa sig, och under de stunder, som man tvang honom att hålla sig aflägsen från majoren, visste han skickligt att begagna sig af de gamles ögonblickliga frånvaro, för att bära till honom bröd och potates, stekta i aska. Några månader förflöto, efter brefvets afgång, utan någon märkligare tilldragelse. Under denna tid hade Ivan förstått att vinna gubbens och qvinnans välvilja, eller åtminstone lyckats att göra sig nödvändig. Han egde hela den konstfärdighet som kan belöpa sig på en köksmästare hos en officer i fält. Han förstod atttillreda ypperlig Kislitchi ), att lägga in saltgurkor, m. m., och hade vant sitt värdsfolk vid åtskilliga små läckerheter, dem han infört i deras hushållning. För att erhålla mera förtroende , spelade han ett slags narr och påfann hvar dag nya tokerier, för att roa dem. Ibrahim tyckte i synnerhet om att se honom dansa kossackdans. Då några al byens invånare kommo på besök, aftog man Ivan hans bojor och lät honom dansa, hvilket ban alltid gjorde, utan att låta bedja sig, och hvarje gång med tillägg af nya luftsprång, löjligare än förut. Härigenom hade han förskaffat sig frihet AA Da smak dewalr