Aftonbladet – 10 juli 1843, sida 1

UR DE GUSTAVIANSKA PAPPEREN. (Slut från Lördagsbl.) Vackra drag af prins Gustafs tänkesätt förekomma i följande: Ständerna hade anslagit medel för de Kongligs Prinsarnes utländska resor 1); och den tid nalkades, då Gustaf skulle besöka det land, som så tidigt hade blifvit föremål för hans tillgifvenhet och beundran. Det synes såsom han efter riksdagens slut velat påskynda sin resa till Frankrike. Den blef likväl uppskjuten till hösten 1770, äfven enligt hertigens af Choiseul råd. — Lovisa Ulrika önskade, att hennes yngste och mest älskade son Fredrik skuHe göra sin äldsta bror sällskap. Kronprinsen skrifver. derom eit märkeligt bref till gref. ve Carl Fredrik Schefler 2), som skulle bli hang följeslagare. Ni vet, säger han, att Drottningen sedan längre tid har den iden att gifva mig min bror Fredrik till resekamrat. Nu är detta afejordt emot både min och hans önskan. Ni har fruktat derför i anseende till Prinsens dåliga uppfostran, ohöflighet och egensinnighet. Men vi skole hoppas det bästa. Jag känner hans hjerta. Han är häftig, men känslofull, öppen för vänskap och låter sig derigenom lätt ledas. — Jag måste säga er allt och i ert sköte utgjuta mitt hjerta. Vi så till Frankrike för de största afsigter, för att stadga en varaktig förening mellan båda rikena, srundad ej biott på det ömsesidiga intresset, utan på en personlig vänskap, Vi gå att grundlägga staLens befrielse, att frälsa den från fremmande inlytelse och från den inre tvedrägt, hvaraf den sönderslites; men, förutsatt äfven, att dessa stora Usigter lyckas, så skulle jag blott kanhända ha veredt mitt fädernesland ett större Misssöde, om ) 50,000 Rdr Hamb. Bko för Kronprinsen, lika stor summa för Prinsarna Carl och Fredrik Adolf tillsammans. Ständernas bref härom, hvari de tillika yttra den önskan, att resan måtte företagas inkognito, och ej af alla de Kungliga Prinsarne på en gång, är af den 49 Januari 4770. 2) Stockholm den 5 Mars 1770. T. S.