UR DE GUSTAVIANSKA PAPPEREN. Af de utdrax, vi förut meddelat ur Hi Geijers skrift, bar läsaren sett på hvad sätt grelve Tessin tillställde förlofningen emelfan dåvarande arfprinsen Gustaf och Danska prinsessan Syphia Magdalena. Detande sida förädrars motvilja emot denna förbindelse; tvekade prinsen åhnut in i sista Stönden, Hurutvida han borde thönotöra hvad pölitiken törförat OM hans hand ech hans hjerta, elier upplösa den ingånuna förpiegelsetk— I denna simiesstämmine sökte. ban råd bosasin förre viceguvernör, grefve Nils Bjelke, som, Culizt allt hvad om honom i de Gustavianska påpperea förekommer, Måste hafva varit en i hög grad aktäinesvärd och rättskafferis mån. Prinsen skrifvår till honom från Drottningholm den 20 September 1765 följande: I den svåraste. belägenhet i min IfEmbd tager jag min tilllskt tiller, min bäste grefve, såsom till min öminaste, trösnaste vän ock den som af alla gifvit mig största prof af tillgifvenhet. Det är den sotyckligar affären iaf. mitt gillermål, hvarom underljandiinten, iNx börjad, snart med ökadt obebag går alt fullbördas, som förorsakar fain oro. Nio vet, buru grefye Tessin tilltvingade sig Konungens och Drottningens bifall. Ni känner också, bur föga höjelser jag halt ilör detta giftermål, och hvilken jafrjord aversion; Drottningen alltid derför visat Nidhar ansett det såsom ett. fattarnes påfund för att stärka deras parti. Sakerna äro mycket förändrade, Mössorna föra hu samma -pråk, och Danskar ministern använder .hos dem penningar. Grefvårne Horn och Löwenhjelm hafva talat till mig i de starkaste ordalag, ända till att säga, alt dör lasag skulle ädraga mig hela nationens hal. Allävänböten yttrar sitt bifall till denna förbindelse, söm numera ej blott understödes af ett parti, uta af hela nationen. De förståndigaste af båda partierna tala i samma ton. De uilindska makterna äro snarare för än emot. Sådan är sakernas belägenhet. Drottningen, och nästan ännu mer Konungen, äro. mer än någonsin emot dettasgiltermål och göra allt för att hindra det? JÄfvens Sinclair och Schwerin 4) se ingen hjelp; men man trör dem ej. Jo Zz har i dessa degar öfverlagt denna sak på alla möjliga sidor. och ju mer jog Idet! gör, ju mindre mothjudenhet känner jag att foga mig efter allmänbetens röst. Prinsessans börd, kärmedomen af bennes karakter, allt tälar för hentit. Men Droltningens aversion är. Kanhända ett! änn starkare skäl, och mitt bryderi så mycket större, som jag skall fela emot: pligten, hvilket parti jag tager. Gifter jag MiZ, stöter jag mig för alltid med Konunpgen Och b. rotiningen och skall görå Prinsessan lika olycklig, som jag blir det sjelf. Jar tillstår nåturligtvis att jar åt dessa olyckor mest fruktar den sednare; men den vördnadsfulla ömhet, jag bär för mina föräldrar, allt hvad de gjort för mig, och den princip, att nationens rättigheter gå framför allt, skulle göra min lefnad för alltid olycklig, 1) Friherre Jacob Philip v. Schwerin. Grefve 4766, kallades såsom president i Wismarska Tribunalet till Riksråd 4769. Ölverstemarskalk hos Drottning Lovisa Ulrika 14774. Död i Stockholm den 2 Jan. 4779.