Aftonbladet – 7 juli 1843, sida 3

LANDSORTS-NYHETER. Piteå Lappmark d. 24 Maj. Den långa och me sina djupa snömassor istadiga vintern tyckes knapp vilja vika för den annalkande vårsolen. Ännu i da; är i dalar och berg, som vätta met norden, snöhel joch man drager sig fram öfver de större isarne si gedt man kan, dels med skidor, dels med båt, de: man stundom ror och stundom drager med sig ofvan på isen. En stor foderbrist råder på sina ställen oct hornboskapen är mager och bensvag. En hop ungre. nar har under vintern i brist på föda störtat; blir våren kall och lång, så torde äfven en del af de nyfödda renkalfvarne stryka med. I dessa dagar är sådden i full gång i mulen och kall väderlek. Sligsjö d. 25 Juni. Före Gudstjensten skulle denna dag vigsel förrättas i kyrkan. En stor del af församlingen stod väntande på kyrkovallen för att se den ståteliga brölloppsskaran, som just nu från brudens nära kyrkan belägna hem satte sig i rörelse med hrudparet i spetsen, åkande i en enspänd trilla. Knappt hade tåget skridit ett stycke från byn, då man hastigt blir varse, att hästen skenar och alla brölloppsgästerna skocka sig kring den sjelpta trillan. Snart kom den underrättelsen att tömmen gått af, hästen skenat samt att brudgummen hade fått ett sår i hufvudet, senom stötande mot brudens massiva silfverkrona; brulen åter låg utan sansning under den stjelpta trillan, och hade på sådant sätt blifvit släpad ett stycke, tills hästen stannat. Hon lades genast i en sängkorg och bars hem, der hon afkläddes brudskruden och lades ill sängs, emedan hon yrade mycket. Bestörtningen rar allmän; men brölloppsgästerna fortsatte tåget till tyrkan, der Gudstjensten förrättades. Efter dess slut tervände de till brölloppsgården, der de intogg en räktig middagsmåltid, men brudparet sakvades och inder den himmel, som var uppställd öfver dess plats id bordet, satt ingen. Efter några timmar befann ruden sig bättre och förklarade, att hon nödvändigt ille vigas i kyrkan; i följe deraf påklädde man hene för andra gången skruden och, emedan byn låg ära kyrkan, beslöt hon att gå. Tåget framskred sak, först brudparet och brudtärnorna, sedan den öfria brudskaran, företrädd af 2:ne musikanter, som upp-i