Aftonbladet – 3 juli 1843, sida 3

Article Image
mir bror? åh, han borstar inte längre; han jä nu betjent hos baron U. Med andra ord vi detta säga, att den unga baronen för sig ensar antagit gossen och gifvit honom snyggare kläde m. m. Af tjenaren känner man herren; och de händer således att en sådan der lyckans gunst ling, som den ifrågavarande brodren, helt hastig stiger upp till rang och anseende inom korpsen och med stolta steg samt utan attigenkänna dem går förbi sina äldre kararater, under det att sjelfv Filmen — ni känner väl Calle Film, vet jag: han, med det plirande ögat, den evigt trasiga rocken och sönderklufna läppen, som grånat i sta tens, jag menar akademiens, tjenst och redan upp: hunnrit den ålder, att han kan anses för en meriterad hamnbuskandidat — får gå omkring, liksom Diogenes, på ljusa dagen och söka menniskor, samt mot afton, lika hungrig och utsvulten, krypa in i sin tunna — tunna trasmantel, och i någon portgång eller förstu söka skydd mot kölden, som Diogenes mot solen. Lyckan hvälfver sitt hjul lika flitigt i -mensklighetens högre, som lägre regioner, och det är öfverallt endast konsten att nappa tag uti någon kugge deri, som fordras för att följa med i höjden. På gången igenkänner man ofta personen — icke sannt? Astronomen och mathematikern gå med sänkta blickar stirrande mot jorden, den förre till en väl. behöflig motvigt mot mnackens ständiga syftning-upp åt stjernorna, och den sednare, liksom uppgjorde han ännu, uti markens stenar och grus, mathematiska figurer och beräkningar; den rike oberoende mannen går med stadiga stez och händerna på ryggen, liksom ville han för allom markera, att han pstår på säkra förter,, under det spekulanten och projektmakaren trippar häftigt åstad och svänger sig som ett L. Hos den beskäftige vaktmästaren och uppasaren sitter fjesket qvar i hälarne, hos skräddaren nålen i näfvarne, och: den krokiga ställningen i nä och rygg; och i skomakarens armar ha de ånga dragningarne med tråden efterlemnat en berägenhet för stora svängningar, som ofta kKomner de mötande illa till pass. Allt detta är ju maturligt; och hvem har väl nånsin sett en proektmakare gå långsamt, eller on skräddare rak?

3 juli 1843, sida 3

Thumbnail