Aftonbladet – 3 juli 1843, sida 2

detta är en nyhet, som fordrar bekräftelse, då hennes härvarande slägtingar ännu icke derom fått kännedom. i D:lle Nissen skulle den 46 uppträda på ännu en konsert och den 20 eller 2Z lemna London för Hamburg på resa hit. Re — I dag på morgonen är en död okänd mansperson funnen uti sjön vid Hr fabrikör Öbergs brygga vid Skinnarviken och har med likdragare blifvit till bårhuset transporterad. HURULEDES EN TYSK BOKMAL OCH EN SVENSK ODÅGA, TILLSAMMANS SÄTTA SIG TILL DOMS ÖFVER DEN NUVARANDE TIDENS PRAKTISKA BILDNING. VV TIL. (Slut från Fredagsbl.) Innan vi vidare fortsätta den i tvänne föregående numror af Aftonbladet började granskning af de deklamationer emot den nya tiden, hvilka Svenska Minerva rekommenderat hos sina läsare, förtjenar det att i förbigående peka på Biets så kallade ,öfversigt af Aftonbadet för Fredagen. Biets redaktion, som tyckes. hafva ett naturligt intresse af att skjuta hela denna diskussion undan åt sidan så mycket som möjligt, söker föreställa sina läsare, att A!tonbladets granskning af den Tyska ultraistens utfall emot den nya tiden innefattar ett upprepande af de vanligaste fraser och talesätt i frågor som röra näringslagstiftning och hemmansklyfning. Alla de som läst Aftonbladets artikel, kunna vitsorda, att detta är en ny osanning. Aftonbladet har tvertom sökt att visa, att det just är Hr Wolfgang Menzel, som i sin frenesi emot tidsandan fäktat med fraser, och Aftonbladet har emot dessa fraser uppställt fakta. Om nu Biredaktionen icke kände en ren nödvändighet i att söka undandölja sanningen, utan älskade en ärlig diskussion och ville arbeta för utvecklingen af en på verkliga förhållan— den: grundad opinion, så skulle den, i stället att affärda saken på detta sättet, upptaga argumenterna på båda sidor; och då Biet hänger vid den reaktionära Tyskens mening, kunde ju aldrig ett bättre tillfälle finnas än detta, att försöka vederlägga Aftonbladets argumenter och dermed bispringa sin själafrände. Men om Biet så gjorde, så vore det en helt annan tidning än det nu : är. Öfverbufvud tycker man sig på Biets öfversigter af Aftonbladet kunna skönja en bestämd omsorg, att de må författas så, att dessa stycken må kunna uppläsas för en hög person, som icke sjelf kan läsa Svenska tidningar, och inför honom föreställa jemnt så mycket, som man vill låta honom veta af Aftonbladet för föregående dagen. Atminstone är det ganska svårt att annorlunda förklara den alldeles oerhörda vanställning och det Jesuiteri, som visar sig itefererandet af alla sådana artiklar i vårt blad, hvilka innefatta opinionsyttringar ; offentliga ämnen. Vi återgå nu till den i de föregående dagarnas blad påbörjade granskning, för att, enligt löfte, vidröra en af de vigtigaste grundfrågorna i och för näringsfrihetens bedömande. Alla äro öfverens derom, att den fria konkurrensen i industri och handel har med sig vissa stora oiögenheter i det afseendet, att denna konkurrens vid vissa tillfällen kan blifvå större, än utvägarna till arbetsförtjenst eller afsältning. När detta inträffar så är det klart, att den mera omtänksamme och förslagne, den med större kapitalförlag, bättre verktyger eller mera arbetsskicklighet begåfvade tränger undan den som saknar dessa egenskaper: eller som eger dem i mindre mått. Detta är likväl icke lannat än hvad som alltid träffat individerne inom den egentliga arbetsklassen, om hvilka våra ultras ej synas bekymra sig. Den som behöfver arbetare, väljer nemligen alltid hellre unpa, starka och skickliga, än gamla och svaga subjekter. Detta är Tvisserligen mycket hårdt för dem som blifva efttersatta, då det är just de svaga, sont mest beböfva bjelp; men den näringsidkare, som i dyliIka fall skulle handla endast efter barmhertighetsprincipen, och af hjelpsamhet omgifva sig med Tuslingar i sitt arbete, skulle snart sjelf duka unTe Sr a LA 4 0 AV SR ARN RASAR Ra