Aftonbladet – 3 juli 1843, sida 1

STOCKHOLM den 3 Juli, Dågens utländska poster medförde tidni.agar från Paris och London af d. 25, samt från Hamburg fd. 27 Juni, FRANKRIKE. Diskussionen öfver militärbudge en fortgår och r ej utan mörkvärdighet. Fler; generaler hafva ttrat sig för nedsättning al fjrsyarsstyrkan. En seneral Subervic har visat O möjligheten för lanlet, att fortfarande draga don oerhörda bördan af wuvarande militärstyrkan. — Personalen utgjorde 544,000 man; lika Myc!kr.t som hade varit tilläckligt att under kejs,iden uthålla med de stora rigen... Utgiften är 57,9 millioner. Om krig utröt, skulle militär! ;dgeten uppbringas till 43 å 1400 millioner fr es, En annan, generat Oudiot, har fått als .q från sin inspektörsbefattning, ör det han talp timot ministören. Telegrafrage sort hade medfört underrättelse att rertigen af 3 .umale redan kommit öfver till Toulon. Expresi enten Boyer kommer ej så snart till rankrilV som man trott. Han har antydt sina anQuY er i Paris, att han förblifver i närheten af TayY för alt observera händelserna der. egeringen synes vara mycket bekymrad öfver V ost nu brukliga sättet, att de hemkommande deputerade få fester och bålla tal; I Toulouse har det hållit på att komma till handgemäng emellan folket och polisen, som ville hindra Hr Joly att i en samling af valmän aflägga en redogörelse för sitt förfarande. Ministeren ämnar låta åtala Eugene Sue för les mysteres de; Paris. Då man berättade detta för författaren, Svarade denne, att ministrarne gjorde väl deri, ty han skulle då för att hämna sig offentliggöra les mysteres du conseil. Hr Thiers ämnar resa till England, emedan oroligheterna i Spanien hindra hans reseplan dit. SPANIEN, Regenten bar under den 43 Juni utfärdat ett vidlyftigt manifest till Spanska folket, hvaruti han säger sig, ehuru med smärta, uppfylla den pligten att rättfärdiga sig för de lömska och illsluga beskyllningar med hvilka ondskan förföljer honom. Han åberopar emot dem idel facta: sättet för hans utväljande till regent; innehållet af den ed till konstitutionen han då afgaf. Hen försäkrar att. ban aldrig ett ögonblick afvikit ifrån den; att aldrig tankan att bryta den någonsin hos honom uppstått. Han yttrar, att han omgifvit sig med ansvarige rådgifvare, och att dessa, underkastade offentlighet i sina åtgärder, endast betjenat sig af lagarnes makt. Emot alla oförrätter, alla sarkasmer, alla fiendtliga insinuationer har han endast såsom vapen nyttjat tystnaden. Om han vid tvenne tillfällen, då det fordrades att undertrycka uppror, personligen handlat, dämpat dem, hämnat lagarnes majestät, hade det skett, emedan