Aftonbladet – 1 juli 1843, sida 3

HAr gen öfverflödig. Från sjelfva Nordamerika, Eng land, och nyligen äfven från Oberschlesien har mar häft ber ättelser om dylika försök; men beklagligtyi det icke afhörts att företagen lyckat så, att dek kunde i stort användas med fördel. Vid alla dessa försök bör man skilja mellar tvenne fall; om dermed vinnes en sjelfständi; process för stångjernstillverkningen, eller blott någo tillägg till den vanliga färskningsprocessen. Van ligen söker man det förstnämnda, men vinnei blott det sednare, emedan processen eljest skull bli outförbar eller utan någon fördel; helst mai redan för många år sedan med framgång använd åtskilliga rostade jernmalmer såsom tillsats vic färskningen. Vi uppehålla oss derföre endast mer försöken af förra slaget. För det mesta har man dervid begagnat flamm ugn, som synts vara tjenligast, ty i schaktugne; är man ej herre öfver kolens och eldens verkan hvilket likväl för ändamålets vinnande är nödvän digt, emedan operationen är följande: först måst en reduktion af det oxiderade jernet åstadkomrnaa genom kol eller koloxidgas ) vid en lägre tem peratur, än den, som reducerar de åtföljande berg arternas baser. Härefter bör temperaturn hastig stegras så starkt, alt de sistnämnda förslaggas, un der det jernpartiklarna kommit: vällhetta. Jer nets och bergarternas åtskiljande följer nu, såson i puddelugnen, genom deras speciella olikhet, oc! man kan fullständigare afskilja samt hopföra jern partiklarna. Härvid förutsättes alltid en lättfly tande slagg, hvilken åter endast kan erhållas gen om en temligen stor jernoxidulqvantitet. Största svårigheten vid denna process bestå deri, att få reduktionens gång jemn och uta jernets för starka kolbindning. Dernäst få mal merna icke hålla för mycket eller för strängdlu ten bergart, på det icke för mycket jernoxidu må erfordras till slaggbildningen. I förra afseen det är det svårt, att alltid träffa den motsvaran de mängden reduktionsmedel, och dessutom måst dettas intima blandning med malmen förutgå hvarföre en flitig omröring synes desto nödvändi gare, med ju större qvantitet man arbetar, på de alla partiklar må få lika inverkan af elden. sednare afseendet måste man förutsätta ett sorg fälligt val af malmer till beskickningen. Slutlige är det af sig sjelft tydligt, alt en noggrann malm rostning är alldeles oundviklig för en likformi; reduktion och aflägsnande af åtskilliga skadlig föroreningar. Som nu i de vanliga flammugnarna en oxideran de verkan är oundviklig och goda jernmalme stundom svåra att anskaffa, men en rätt känne dom om slaggbildningens teori är ändå sällsyntar så begriper man lätt, hvarföre hittills ingen full ndig framgång vunnits på denna väg. I Österrike har man helt nyligen företagit re duktion af rostade och med träkolsstybb blandad jernmalmer i en degelugn, hvarigenom man und vikit den svårighet, som uppkommer af flamm. ugnens ojemna inverkan på blandningen. I småt och med små deglar lyckas reduktionen, men : stort är dervid ej att tänka på ekonomiskt be: drifvande. Äfvenså är fara värdt, att lika mycke brännmaterial och lika höga arbetslöner fordras som vid den nuvarande tackjernsberedningen. Och lyckades detta äfven, så qvarstod dock hufvudsvårigheten, att med ekonomisk fördel skilja bergarterna från de reducerade partiklarna samt förena dessa Me ola till ett helt. Skulle der sistnämnid: visa sig fördelaktig, så bör man ännu ej förkasta den först omtalade. Tvärtom, när mar tar de nyare rönen med gas-flammugnen i närmare betraktande, der man fullständigt kan undvika all oxidering genom lågårLoch i nästa ögonblick starkt höja hettan, hvilket icke är möjlig! med den vanliga flammugnen, så kan man e annat än hoppas på ett direkt framställande a smidligt jern genom denna method. Men nödvändigt fordras dertill goda malmer, för att undgå en större förslaggning af jern. — Som Sverige i detta afseende är väl lottadt och dessutom räknar jernproduktionen som sin andra hufvudnäring så borde vi företrädesvis känna oss uppmanade att anställa dylika försök, isynnerhet nu, då väl ingen serdeles ifver att förbättra jernets qvalitet förmärkts, men deremot besparing af brännmaterial och arbetslön är den lockelse, som förmår äfven den trögaste jernfabrikant att sjättd sig i besittning af nyare tidens förbättringar. — Vid elt annat tillfälle torde man få återkomma till frågan om gas-flammugnen. ) Den sednare bildas genom kolets förbränning. Refer. ml Dadaltsanmom af Aftanhladoet!