Aftonbladet – 23 juni 1843, sida 2

illbaka i oceanens natt, för alltid. STOCKHOLM den 23 Juni. Med södra snällposten ankommo på förmiddasen tidningar från Hamburg af den 47, hvilka dock icke innehålla underrättelser af sednare daLum från Paris och London, än ordinarie posten i går medförde. FRANKRIKE. Motståndet i deputerade-kammaren till ministerens begäran om anslag för nya kolonien i Oceanien, har varit så starkt, att ministrarne haft ett sammanträde, hvari Guizot förklarat, att saken måste göras till en kabinettsfråga, då han vore viss om seger. De skäl, han i kammaren anfört för vigten af att äga den nya besittningen, Oceanien, äro hufvudsakligen att hvalfisket är i yttersta behof af en hamn derstädes, och att äfven för den tilltagande handeln på Amerikas vestra kust en sådan station är af vigt. Den förstnämnda industrien var 41859 så betydlig, att den redan då erhöll 4,660,099 francs premier, men hade sedan aftagit, emedan svårigheterna ökades derigenom, att skeppen måste begagna spanska och engelska stationer, såsom Valparaiso och Sidney. Den sistnämnde handeln åter hade stigit så, att antalet af franska fartyg, som bedrefvo den, år 1844 uppgått till 550, och importoch exportvärdena tillsamman utgjort öfver 124 millioner francs. Han ansåg troligt, att genom en sådan fast station i Stilia hafvet Frankrike skulle för framtiden slippa oekosta sådana dyra expeditioner, som nu måst ske till Buenos Ayres, Mexiko, 0. s. v. Det vore oriktigt att påstå, det hufvudändamålet vore att stifta en propaganda emot hedningarna; ty omvändelseverket hade bedrifvits länge och kraftigt, utan att äga en sådan fast punkt. Men undra borde man ej, om Frankrike lika väl ville söka utbreda katolska religionen ibland dervarande folken, som Engelsmännen den reformerta. Deremot var det en sanning, att frågan om nationernas jemnvigt, som förut slitits vid Pyrengerna, Alperna och Rhen, och som fordrat århundradens bemödanden att utbreda till Donau och Bosforen, nu behandlas öfver hela jordklotet, vid Chinesiska sjön och i Stilla oceanen, samt att man måste vara närvarande för att kunna lösa den. England hade tagit väldet i Stilla hafvel genom besättande af Nya Holland, Nya Guinea, Nya Seland; Förenta Staterna voro med deras vestkust, Ryssland genom Kalifornien och Holland genom Malediverna der tillstädes; och äfver andra nationer bereda sig dertill: fransmännen en samt borde ej der saknas. Han ansåg Oceanien framtid blifva af större betydenhet än man ännt tycktes inse; erinrade om Canadas och en del a Indiens förlust; och uppmanade Kamrarna att un derstödja regeringens bemödanden. Det säges bestämdt, att Hr Guizot sändt en ut I skickad till Förenta Staterna, för att underhandl om nya handelsförbindelser. I Paris är man mycket missnöjd med att s de dyra anstalter, som redan förberedas för prin sens af Joinville emottagande, då deremot ma! hör omtalas, alt Juli-festen icke skall firas. Det omtalades allmänt, att regeringen fått de: underrättelsen från Spanien, att hela Cataloniei var i resning. Den kommission, som varit ut sedd i Barcellona alt underhandla med genera Cortinez, har, då den ej kunnat komma till re sultat, förflyttat sig till Sabadell och förklarat si såsom provisorisk högsta junta. Provincialdepu tationen har förenat sig med den och ställt si betydliga kassa, 2 Y, millioner fr., till dess dispo sition. Ifrån Algier skrifves, att fransmännen söka återtag general Mustaphas lik. Han skall lefvande falli i Arabernes händer, men igenkändes icke förr äl en neger upptäckte honom och blef då hals huggen. TYSKLAND. Österrikiska regeringen har nyligen upptagit et statslån af 40 millioner floriner, hos bankirhuse RBotschild, Eskeles och Sina. RYSSLAND. På framställning af utrikesoch finansministrar ne har kejsaren tillåtit, att varor, som införas ti St. Petersburg, Kronstadt, Riga och Archangel, åter utföras utan att införseltull erlägges. Denn nederlagsrätt är gifven på försök för en tid af 3å Finansministern grefve Cancrin har företagit ec resa till Tyskland. — Angående konungens af Danmark afresa ti Preussen, den 46 dennes, hvarom förmäldes i går Jo Ia mo fr 20 Pe Las anAactan fölianda