Aftonbladet – 22 juni 1843, sida 1

GUVERNANTEN. EN GENREMÅLNING AF ONKEL ADAM. XVI. FRIERIER. En lugn betraktare kan ej gerna hafva någo! roligare än observera den rörelse, som nästan på en gång uppstår på ett ställe, der en ung, vacker och i synnerhet rik flicka befinner sig. Detta -märkes i synnerhet på landet, der det ej är tillfälle att träffa föremålet på baler och spektakler, utan dit man måste göra vallfärder. I städerna deremot, der man så ofta har skönheterna, som i ett orangeri, samlade på en punkt, kan man, uian att observeras, vandra från blomma till blomma; men växer hon på landet, den sköna rosen, så måste herrar botanici göra ordentliga exkursioner, från hvilka dock de fleste återvända med en stor korg på ryggen, i hvilken de förvara några exemplar af exsicverade förhoppningar, pressade mellan det alldrasomblygsammaste grå papper. Som vi veta litet hvar, är det en skam att få korgen af flickan sjelf; vi äro alla, både anseende till figuren och vettet, ganska hygglige unge män, som ingen tärna kan gifva afslag, och händer något dylikt, så är det aldrig flickan, utar alltid någon anman, far eller mor eller tant elle: guvernant, som kommit emellan, med ett ord det är en kabal, som gjort att saken misslyckats och icke vårt eget löjliga utseende eller våra sedei eller våra inskränkta förståndsförmögenheter. Orft: nog händer det, att vederbörande blomsterälskar knappt få se det rara exemplaret, utan blifva af brutna vid sjelfva inledningen, och detta är verk ligen i sig sjell bättre, än att blifva afvist mo slutet, att nämligen pränumerera på en framtids ) Se Aftonbl. N:is 122, 123, 195, 196, 127, 193, 129 130, 134, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 439 140 och 141,