Aftonbladet – 12 juni 1843, sida 2

— MUsIKALISKT UNDERVERK. Under rubriken: En omöjlig sak, innehåller franska tidningen Charivari en artikel, undertecknad af den berömde kompositören Adolf Adam, som uppgifver, att en ung artist, vid namn Vivier, nyligen anländt till Paris, hvilken skall hafva den förmågan att på ett waldhorn (ett alldeles vanligt horn, utan någon mekanism) utföra tvåstämmiga, treja till och med fyrstämmiga stycken. Hvilket medel, säger artikelförfattaren, herr Vivier använder, för att åstadkomma detta ovanliga fenomen, som öfverändakastar alla akustiska och fysiska lagar, är ännu blott hans egen hemlighet. Om det är en individuell förmåga hos honom ensam eller en upptäckt, som kan meddelas åt andra, det vet ingen mer än han. Hvad som är bestämdt, det är, att detta faktum existerar och icke kan förnekas. Vid första stycket, herr Vivier exeqverade, hade han placerat sig i ett rum bredvid det, hvari åhörarne sutto, och alla hade trott, att det var något charlataneri i denna affär, så mycket hellre, som i de flerstämmiga passagerna icke mer än en ton reelt har timbern af en waldhornston, de öfriga hafva en mycket mindre prononcerad styrka och en besynnerlighet, som äger något fantastiskt, och som icke kunde jemföras med någonting förut bekant. Detta föranlät Auber att säga, att hjortarne borde i sina drömmar höra dylika fanfarer, som tycktes genomila skogen. Men efter detta första stycke, kom herr Vivier fram till åbörarne och lät dem höra på hornet först ett