Aftonbladet – 8 juni 1843, sida 3

nemligen det, att falla i händerna på okunniga qvacksalfvare. S. En intressant kriminalstatistik. Uti de sednare fransyska tidningarna förekommer en jemnförelse mellan antalet af åtalade brott af olika slag i London och Paris, hvilken är högst intressant derutinnan, att man derifrån kan draga en slutsats i afseende på den olika verkan, som dessa båda länders samhällsinstitutioner utöfva på moraliteten hos massan. Vi införa här nedan ett utdrag deraf jemte några korta anmärkningar: Under loppet af sistlidne år voro 76,543 personer af polisen arresterade i London och 413,624 i Paris. Befolkningen i den del af London. som har med polisen att göra, består af 15 till 4,600,000 själar; den i Seinedepartementet stiger till 4,300,000. Från summan af de arresterade i London och granskapet måste man, för Jemförelsen med Paris, afdraga 412,328 personer, arresterade såsom druckna och oörmögna att sköta sig, och 47,000 häktade såsom misstänkta att föra ett fredsstörande och utsväfvande lefnadssätt: Af 65,704 personer som varit arresterade i London, med undantag af Citys område, hafva 33,609 genast blifvit lösgifna, och 27,644 summariskt dömda eller ålagda att ställa kaution, 4,434 hafva blifvit qvarhållna till nästa rättegångstillfälle. Af de i Paris arresterade 135,624 hafva 44,044 blifvit öfverlemnade till domstols behandling, 922 försatte i frihet och 557 afsända till hospitalerna. Se här en jemförelse mellan de brottslige af serskilda kategorier i de begge städerna: Tilltalade och dömde för personella förbrytelser: London utParis. om City. 4:0 Dråp, mord, försök till mord, förgiftningar, barnamord etc. . 193. — 46. 2:0 Hugg och slag samt sår hvarpå döden följt. . . -. — 45. 3:0 Sodomiteri eller försök dertill 35. — SR 4:o0 Våldtägt eller försök dertill . 353. — 30. 5:o Tvegifte . . .. 0, 28. — — 6:0 Förbrytelse mot allmänna anständigheten . . . ce bla — — 153. 7:o Våldförande mot offentliga makten . . . 2,113. — 351. 8:o Hugg och slag dels med dels utan deraf förorsakade lyten eller oförmåga till arbete . . . . 5,193. — 1,278. Summa 7,635. — 1,843. Brott mot eganderätten med eller utan våld: 1:0 Qvalificerade stölder, inbrott etc. . es eo se es eo 277. — 406. 2: Hustjufnad eller missbrukadt förtroende . . . 264. — 259. 5:0 Enkla. stölder, bedrägeri, fördöljning af tjufgods etc. . . . 15,880. — 53,179. 4:0 Fälsk mynting -. . . 41,024. — 4129. 5:0 Lösdrifveri . . . . ss . . 5,525. — 1,498. Summa 21,061. — 35,471. Af ofvanstående siffertal finner man, att i förhållande till folkmängden på båda ställena, utgöra de grofva brotten, såsom dråp, mord, förgiftningar, våld mot offentliga makten, myntförfalskningar och stölder ett ojemförligt större antal i den engelska än i den fransyska hufvudstaden; och detta vittnar ingalunda fördelaktigt om verkningarna af de aristokratiska sederna samt den ojemna egendomsfördelningen i England. Dessa fakta äro så mycket mer intressanta att hafva i minnet, som många hos oss hittills hyst den förmodan, att sedlighet och laglydnad skulle befinna sig på en lägre ståndpunkt i Frankrike än i England: en tanka, som i synnerhet det sig så kallande konservativa partiet, hvilket sträfvar för aristokratiska inrättningar, bemödat sig att bibehålla. Förhållandet blir än märkvärdigare när man erinrar sig den oerhörda öfvervigt och inflytande, som presterskapet äger i England, och den utomordentliga stränghet hvarmed yttre religionsbruk der vidmakthållas, jemfördt med förhållandet hos fransmännen, hvilka man vanligen beskyller för bristande religiositet, något som också icke kan nekas, om man med religiositet förstår egentligen den yttre och formella sidan deraf. Man har då häri ett nytt bevis för den gamla erfarenheten från förflutna tider just under de epoker, då presterskapet haft ett nästan obegränsadt välde, att de mest askeliska yttre religionsöfningar icke äro något botemedel mot förderfvade seder och styggelser i lefvernet af alla slag; och att sedernas förbättring beror på något helt annat, nemligen på uppfostran, på opinionens makt och på det inflytande, som de bättre uppfostrade i samhället genom ett närmare samband kunna utöfva på mängden. REKIETIRARERIOSIISERANEEN CET ENE NTA (Insänd.) Några ord om stadsfiskalerne i städer utom