Aftonbladet – 7 juni 1843, sida 3

kretsen af socieletslifvet vinna denna bildning som gör henne skicklig att i tanka och känsl harmoniskt skönt och humant uppfatta sin verld sina förhållanden och pligter, och de sköna före mål och fördelar henne närmast omgilva. — Och i sanning: hvarföre skulle ej en ädlare och på själens djup gående, finare och mer harmonvisl bildning och odling få göra den känsliga, lät böjliga, på inbillningskraft och vilja för det skön: så rika qvinnan, till hvad hon ostridigt har an lag och är bestämd att blifva, någonting helt an nat och oändligen bättre och inflytelserikare, äl en lumpen grannlåtsoch modedocka för dagen Och kan väl någonting herrligare finnas på jor den, än en ädel, i djupet af själen sannt och fin bildad qvinna, hvars vackra yta är ett lefvand uttryck af den tankens, känslans, inbillningskraf tens himmel, som lefver i hennes bröst! Låton oss allvarligt eftersinna tidens omisskänneliga for dringar, och att den tid omöjligen länge kan och får fortfara i vårt land, då dagens sqvaller och Chronique Scandaleuse, jemte vissa antagna oc triviala höflighetseller artighetsoch societets fraser ostraffadt usurpera namnet af vettiga oci bildade sällskapsmenniskors goda ton, och burt nödvändigt det derföre är, att ju förr dess heldre söra en begynnelse till något bättre, som ej fördrager att stå tillsammans med själens råhet unler en blott lösligt afslipad yta i granna kläder och med oäkta tournure, då den äkta ovilkorlisen måste vara en afspegling och reflexion af en nögstämd och harmoniskt bildad själl — Må den inga, i goda omständigheter varande och med de ästa anlag utrustade qvinnan ej glömma de herriga ord, som så väl kunna tilämpas på hvad nan vanligen vill anse för blott verldslig och jorlisk bildning, men som i grunden dock är en vildning för himmelen: det gagnar menniskan ill intet, om hon förvärfvar hela verlden och ager skada till sin själl sm WW. W. pe