Aftonbladet – 6 juni 1843, sida 3

På dessa verser följde hurrarop. Tåget formerades: härefter, med sångartruppen i spetsen, till Odins lund, der ordförande kurator mag. Petterson helsade främlingarne med ett tal, der han bland annat yttrade ungefär följande: Vid stranden var ej rätta stället att emottaga Eder, utan här i Odins lund, vår stamfaders, vid denna kyrka, vid foten af denne store Konung (Gustaf II Adolf) som är er väl bekant, hvars glans uppfyllde hela Europa. Det blåser väl litet här, men det är blott en symbol af den nordiska mannakraften. Här ingå vi, på gammalt nordiskt vis, fostbrödralag, här helsar jag eder välkomne, bröder från fjerran. Efter lifliga hurrarop förde hvarje Upsalastudent hem sin gäst, bvarpå de arm i arm åter tågade till stranden för att möta det andra ångfartyget, som kom klockan 4. Sedan äfven detta anländt, begaf sig samlingen till Carolinasalen; här intogs en ståtlig sexa. Särskilda skålar föreslogos af ordförande kurator med vackra tal för Köpenhamns, Lunds, Christiania och Helsingfors studenter samt för enigheten och endrägten i norden, hvilka tal besvarades med dylika från Danska, Svenska, Norska och Finska studenter. Glädjen stod högt i tak, och aldrig, säger vår korrespondent, såg man en allmännare hänryckning elier lifligare sympathier, än emellan denna förenade ungdom, Nordens hopp och framtid. H. Ex. Justitie statsministern samt Erkebiskopen och Landshöfdingen, generailöjtnant frih. Lagerbring och akademiestaten voro inbjudna, äfvensom Hrr Randel, Gäntber, Strandberg och d Aubert. Från läktarne åskådades högtiden af ett stort antal damer. Vid detta tillfälle afsjöngos ock följande Danska verser, författade af Hr Plough: Da nys den feire Vaar, — . Slog sine Bögetellte, hvor Öresundet gaar, Da blev os trange Hjemmets Baand, Da drev os ud på Havet den frie Vikingsaand. Her staaer vor Valfarts Maal, i -Hvyor Sveakraftens Vugge paa Geng gik af Staal; Hvor frisk endnu den Stamme groer, Hvis sterke Grene favned engang det hele Nord. Thi nu har Sandhets Vald Af Sagas Skjold jo tyetet hver gammel Skyld og Gjald; Nu knytter Aandens unge Makt Af Tvedragts lange Kjade en hellig Broderpagt. I Frillingsfolkets Bryst Slaaer nu det samme Hjöärte for felles Sorg og Lyst; Og Parret staaer i Toners Krands Den samme Maabets Spire med felles Minders Glands. See derfor drog vi hen At trykke Eders Höire — och skilles ad igjen; da som os drev, bestaaer: Vor Hilsen er en Svale, der varsler Norden, Ygart I dag på morgonen kl. 9 skulle alla de studerande marchera ut till Gamla Upsala och efter återkomsten, sedan de ätit middag, bese domkyrkan och bibliotheket, hvarefter åter en afskedsskål på Carolinasalen. I natt kl. 2 eller 3 väntas de till hufvudstaden, der det vore önskligt, att deras värdar ville hafva någon dem till mötes. Ett betydligt antal personer önskar äfven här, att i morgon få tillbringa aftonen i, de unga främlingarnes sällskap på Djurgården, äfvensom föreståndaren för den nya teatern inviterar dem att bivista en representation derstädes, hvilken för sådant ändamål öppnas kl. 7, 6. För öfrigt förspörjes här en allmän saknad, att deras återfärd skall företagas redan om Thordags morgon, då mycket af Stockholms omgifningar hade varit att bese, och jemväl, om de dröjt längre, ett mera fullständigt arrangement hade kunnat vidtagas, för att visa dem gästfrihet, än som nu kan medhinnas. k OETISKA EEE EES S EAS