Aftonbladet – 1 juni 1843, sida 3

fönster, derefter befunnits, enligt hvad flere vittnen intygat, vara å sin kropp full af blånader och åkommor, hvilka herr doktor Sonden, hvars jemväl edeligen fästade utsagor måste tillerkännas fullt vitsord, räknat till ett antal af minst 400 stycken, tillfogade af käpp eller piska, och hvilka åkommor Stahre hvarken gittat visa, ej heller kuunat göra sannolikt, hafva genom någon annans än hans egen handaverkan blifvit Blomberg tillskyndade; fördenskull, och emedan apotekaren Stahre, äfven om han kunde anses hafva utöfvat denna hårda: och farliga bestraffning på grund af husbonderätt, som dock nu ingalunda bevisligen var fallet, alltför mycket öfverträdt gränserna af en sådan rätt, och svårligen förbrutit sig mot den då vansinniga pigan Blomberg, hvilken obestridligen vid detta tillfälle befunnit sig i sådant tillstånd, att hon sig sjelf omöjligen värja kunnat; ty och i förmågo af 49 Kap. 2 sista momentet och 355 Kap. 2 N Missgernings-balken, samt 5 Kap. 5 Straff-balken, jemförd med Kongl. Förordningen den 10 Juni 41244, pröfvar rätten, det skall apotekaren Stahre härför ligga i tycböte och för hvardera af berörde Etthundrade åkommor plikta Fyra Daler silfvermynt eiler tillhona Fyrahundra Daler med Etthundra Trettiotre Riksdaler Sexton skillingar Banko, eller, i brist deraf, undergå Tjuguåtta dagars fängelse vid vatten och bröd: hvarförutan det åligger apotekaren Stahre, enligt 39 Kap. 4 8 Missgernings-balken, att till pigan Blomberg, som numera, enligt hvad doktor Sonden betygat, är så väl till kroppen som sina sinnens rätta bruk återställd; utan att hafva erhållit kroppslyte eller att något återfall af vansinne är till följd af den henne öfvergångna misshandling att befara, i ersättning för läkarelön, hinder och kostnad samt för sveda och värk utgifva Etthundrade Riksdaler Banko, deruti inbegripet hennes anspråk på ersättning för kost och lön. Hvad slutligen vidkommer apotekaren Stahres uti sitt hit till rätten den 7 i denna månad ingifna anförande, dels emot herr löjtnanten Bergnehr framställda påstående om ansvar, enligt 60 Kap. 5 S Missoernings-balken, för det han skall författat den skrift, som hustru Sandberg till Kongl. poliskammaren i saken inlemnat, samt för det han på ett allmänt värdshus i flere personers närvaro låtit i argt uppsåt afskrifva och utsprida samma skrift, hvarigenom Stahre skall blifvit ,påbördad skamlösa och skymfliga handingar, som å lif och ära gå, dels ock hans i afseende å hustru Sandberg gjorde hemställan om ansvar ör förment medbrottslighet; så enär apotekaren Stahee finnes hafva saknat laga anledning till slike framtällningar och yrkanden, anser rätten desamma, så väl som hvad parterne i öfrigt mot hvarandra framställt, böra vtan afseende Ilemnas; skolande dock apo:.ekaren Stahre för sitt mot vederpartens ombud protonotarien Hervån uti slutförklaringen begagnade missirmande skrifsätt, jemlikt 14 Kap. 7 Rättegångsbalken, böta Tio Daler Silfvermynt med Tre Riksdaler Sexton skillingar Banko, samt dessutom med Sexon skillingar samma mynttill dem hvardera gälda vittnena Isberg, Dahlman och hustru Sandberg ersättning för deras tidspillan. Dock, enär Stahre på nyssnämnda sätt angifvit herr öjtnanten Bergnehr och hustru Sandberg för brott, som skulle ha gått ä lif och ära. anser rätten sig, enligt 25 Kap. 5 Rättegångs-baiken, böra till Kal. Maj:ts och rikets Svea hofrätts vidare skärskådande och pröfning insända ransakningen och utslaget i hvad let rörer angifvelse mot herr löjtnanten Bergnehr och ustru Sandbergp. Härefter meddelades besvärshänvisning. RR