han meddelar råd angående sin sonsons uppfostra och bittert klagar öfver den sednares fel och dålig uppförande. Man har hittills ållmänt trött, att kejsaren fört et munklif i Yuste; ja till och med ständomunderkasta sig de hårdaste Botöfningar. Det är äfven en allmä sägen, att han. plägade sofva i sin likkista och I uppföra sin egen begrafningsakt under det han lefde Robertson lemnär en noggrann beskrifning öfver den na förmenta högtidlighet, i följd af hvilken kejsaren — berättar han — angreps af en feber och dog: Af Don Tomas manuskript synes, att detta Hol och hållet är en dikt. Längt ifrån att nedstiga ti en munks ställning, var kejsaren mycket mera böj att låta munkarne känna deras underlägsenhet oci deltog sällan i deräs gndstjenst eller ändra högtigheter hvilket rapporterna från Don Luis och Don Juan tyd ligt bevisa, Hurt är: det förklarligt, att denna utför liga och autentika dagbok ej skulle innehålla ett ort om den förmenta begrafningen, om. en sådan ak verkligen försiggått på kejsarens befallning, (detta ä Don Tomas egen anmärkning i en not)? Huru skull Don Luis och Don Jaan hafva kunnat iakttaga tyst nad rörånde ensåVvigtig Omständighet, isynnerhet om den föranledt kejsarens död? Af deras berättelser sy. nes, tvertom, attkej:aren var så sjuk af gikt i me; än två månader före sin död, att han ej-lemnade sitt rum. ALT Det säges äfven, att Filip tidigt längtade efter att komma i besittning af sin faders thron, och att den sednare, trött af eller oroad öfver sin sons enträgenhet, afsade sig regeringen. I manuskriptet finnas många bref från? Filip till hans fader, i hvilka han klagar deröfver, att hän är för ung och oerfaren att bära kronan, samt oupphörligt ber honom lemna klotret och återvända till thronen. Robertson säger, att kejsaren endast medfört några få tjenare till klostret och knappt tillräckligt penningar att betala deras löner med. I manuskriptet, sid. 90 och ff. är en lista öfver hela hans svit. Den innehåller. ungefär 500 namn på till större delen Tyskar och Flamländare. I korthet, kejsaren förblef kejsare till sin död. Han ipphörde aldrig att taga en verksam del i statens anzelägenheter genom. att gifva kloka och noggranna an