RELIGIÖSA ÅSIGTER FRÅN CHRISTENDOMENS FÖRSTA TIDER. Doktor Fr. v. Baader bar uti sin år 4844 utgifna afbandling, kallad Morgenländische und Abendländische Katholicismus, sökt visa dels oförenligheten mellan christendomens anda och den Vesterländska kyrkoförfattningens absolutism samt den blinda undergifvenbeten under en pontifex maximus, dels det förkastliga uti, att vilja binda trosläran vid åsigter och tolkningar, som blifvit bestämda genom fordna conciliers beslut, och åberopar till stöd för sina påståenden åtskillige yttranden af de äldste kyrkolärarne, hvilka alla yrka tolererände och en förnuftig pröfning af tros: lärorna. En. del deraf anföras här nedan, såsom tjenande till en intressant jemförelse emellan de första seklernes biskopars åsigter i ämnen, som : våra dagars religiösa frågor börjat blifva af störst: vigt, och våra egne biskopars och myndige prelaters sträfvande, att under sjelfva den protestantiska läran uppresa ett nytt påfvevälde. De ifrå savarande uldragen införas här nedan efter tid. följden: Ignatius, Martyr, biskop i Antiochia, död 408. Hvar och en som blindt följer dem; som af. vika från sanningens väg, skall icke ärfva Gud: rike, och den som har förmåga att skilja sanning från villfårelse och ej begagnar denna sin för. måga, utan tanklöst följer en lögnaktig prest (pastorem) skall af Gud straffad varda. (Epist. ac Philad. et ad Ephes.) Ty icke har Gud gifvit oss förnuftet förgäfves: icke heller är det underligt, att wi förblifva i RASET T ST ar Er ee a bära pr i AR nr AT a