Aftonbladet – 27 maj 1843, sida 2

le 2 kretsningarne omkring konungens bild lär vara n prydnad, tillagd af bikorrespondentens fantasi. Ton hade dock under sitt kringflygande i salen att sig på flera ställen på dekorationerna och viat sig mycket uppskrämd. EEE ss — I dag på förmiddagen har varit en stor röelse bland befolkningen i hufvudstaden. Redan dockan fyra på morgonen började folk att samas omkring Stadshuset, och detta ökade sig inom kort så, att det omkring klockan sju stod som en ström uppåt Göthgatån och ända till Skans tull, af flera tusen menniskor. Ett rykte ärer nemligen spridt sig, att mördaren Breitfeidts Mfrättning skulle ske i dag tidigt på morgonen, och det kunde icke felas nyfikna, för att betrakta ett sådant skådespel. Breitfeldt var likväl ännu dag icke afförd till Stadshushäktet. Imedlertid hafva redan flera uppbyggliga skrifler utkommit af det slags poetiska litteratur, som appdyker för dagen vid dylika tillfällen, och en vf dessa skrifter innehåller föregilna verser. al Alexander Breitfeldt sjelf, som kommer att afrättas vid Stockholm 4845,. Om dessa verser, ehuru deras andäktiga innehåll går ut på icke just någon kanonisation, men åtminstone att sprida ett slags fridens strålar omkring mördarens hufvud, är i sjelfva verket ingenting annat att säga, än att författaren synes hafva velat begagna konjunkturen, för att få en liten penningeförtjenst; men så mycket mera är att påminna vid inledningen, ehuru endast innefattande en glest tryckt sida. Der står nemligen bland annat följande: Att B. icke var ensam om det grofva brottets utförande, synas flere anledningar förekomma, säsom att hos Bi. icke igenfunnos nägra af den mördades penningar eller bättre klädespersedlar 0. s. V. — Dj B. behöll de sämre kläderna, är påtagligt att någor annan, kanske mera verksam, erhöll de bättre; mer ehuru misstankar fallit på ynglingen Ferdinand Rum: stedt, som lärer flyktat från fäderneslandet, har, oaktadt målets återförvisning från Kongl. Maj:ts Högsta Domstol, någon säker bevisning mot denne eller nå gon annan icke förekommit, utan ett täckelse hyila häröfver, som den dödlige icke kan genomtränga. På jorden måste menskor döma, z Men ofyan stjernor dömer Gud.n Denna framställning innefattar först och främs en lögnaktig uppgift, neml. att Rumstedt skull bafva afvikit från hufvudstaden, och sedan fram. lyser uti uttrycket, att ingen säker bevisning emot R. kunnat åstadkommas, ett ingalunda tvetydigt uppsåt att fortfarande bibehålla en svål skugga på Rumstedt, att hafva medvetande elle: delaktighet i mordet. Likväl har under den gansk: noggranna ransakningen icke den minsta anledning i sak förefunnits, som styrker Breitfeldts ankla gelse, hvarföre ock, sedan Breitfeldt, med återta gande af alla sina första lögner och dikter, be känt, att han ensam begått mordet, Rumsted blifvit af domstolen fullkomligen frikänd. Efte alla dessa upplysningar äger han rätt att få njut: sin oskuld till godo, och en insinuvation, sådar som den ifrågavarande, kan icke betraktas annor lunda än såsom en ny falsk anklagelse, som, om den ock är gjord af oförstånd, icke derföre ä mindre äfventyrlig. JOSEF SIE