Aftonbladet – 24 maj 1843, sida 3

ståtbållare-embetet att hos Konungens Befallningshaf vande i Fahlun begära, att undersökning om örhål landet måtte anställas. Bemälde: Konungens Befall ningshafvande har i sitt svar upplyst, att -chos bonde: Samuel Andersson i Fäggeby tvänne kokreatur det 47 sistl. Marscbefunnits sjuka, och att de, då någo förbättring icke vunnits, skola blifvit slagtade; at tvänne får vid samma. tid skola för S; A. dött ocI blifvit nedgräfde; att sedermera två andra kor bo S. A. insjuknat, men åter tillfrisknat; att-köttet a de slagtade kreaturen, enligt uppgift, blifvit använd dels till beredande af köttkorf, hvilken i orten blifvi afyttrad, dels till eget hushållsbehof;att en delaf de hos 8. Av af samma kreatur :qvårvarande kött: blifvi sänd till kemisk undersökning på apotheket i Fahlun hvarvid inhemtats, att köttet icke innehållit minst spår af arsenik; samt:slutligen, att ehuru ryktet sprid: sig, det förgiftning skulle blifvit verkställd af tvänne okända Lappär, hvilka blifvit förnekade nattherberge, S. A, och hans husfolk förklarat, att de så mycket mindre trott, det kreaturens sjukdom uppkomimnit genom förgiftning, som icke blott dörren till ladugården alltidenattetidvarit stängd, utan ock ett kreatur redan varit. dödt morgonen ef.er Lapparnas besök. (Ur Dagbl.) — I går rymde en korrektionist vid namn A. G. Levahn från bevakningen, medan han vid-Bergsund var jemte en soluat sysselsatt med vedtrafning. Han hade stått på ena. och vakten på den andra sidan om vedtrafven och hade uppmanat den sednare, att frafva på friskt, men derefter sjelf genast trafvat sin väg. Han lärer hafva Frälsarens och jungfru Marias bilder. inprickade med krut på bröstet och en Neptuni-bild med treudden på högra armen. i EEE i Örebro den 20 Maj. En piga härstädes har företagit sig att tvätta ansigte och händer med viktr:olsolja, för att erhålla en hvitare och finare hud: Verkan af medlet lärer dock icke hafva svarat mot uträkning. — Enligt vederbörlig anmälan från hemmanet Björndålen lära onda makter der sö-gråssera, att dess åboer anse sig icke kunna Gvarstanna. Skogens rå här flera sånger visat sig för valihjonen oci befallt, att husen skulle flyttas, så framt man ville bibehålla kreaturen vid lifvet. Då man ej genast åtlydde denna befallning, så dels dogo kreaturen hoöptals, dels funnos de skurna omkring halsen, dels löste de i huset till oordning och fara. En man följde vallbjonet med ladladt gevär, och vid ropet: der är hon!, äfsköt han zeväret i den anvisade riktningen,! ehuru han sjelf in.et såg. Ack! ropade vallbjonet: detvär måälinodren! och fick konvulsioner. Hvarken matmodren eller annan synbar varelse träffades; men förskräckelsen är ika djup. Återstår, att komma anledningen till detta ippträde på spåren förnuftets väg. (Ö: T.)