bevilja sjelfva brottslingen på pålen, skulle krutmagasinet, kl. 9 på aftonen, Vid första klockslaget i St. Johans: kathedralkyrka, springa i luften. Vare sig nu, att man ej salte tro till Iremachos hotelser, eller att general Woog ville Hålla sig noggrannt vid föreskriften i krigslagen, som förbjuder all-underhandling med upproriska soldater; allt nog: ett afslag lika med föregående dylika följde på denna begäran. Luckan tillstängdes, officeren återtog sin post, och, likasom soldaterne förstått fatta den bestämda karakteren hos dem, med hvilka man hade att göra, framgick hela dagen under häpenhet och en förskräcklig väntan. Tid efter annan öppnades luckan; Iremachos med ett ännu blekare ansigte och en ännu svagare röst begärde :vatten, och förnyade efter hvarje ny vägran sin hotelse, så att den allmänna förfärelsen stegrades ju mer. man nalkades den bestämda timman. Natten inträdde klockan half åtta, ty-man var i Oktober månad: en dyster och tyst natt. Ingen stjerna syntes på nimlabvalfvet, intet annat ljud hördes än de belägrades Jemmerskri, som hvar tionde minut förnyades: Anunu en timme framgick sålunda. Derefter framträdde de sju Grekerne på krutmagasinets platHorm, buro i händerna hvar-sin fackla och begärde vatten. Något svar lemnades icke på denna föriviflans sista apell. Då började de skaka sina facklor och dansa döds-dansen, uppblandad med rop och förbannelser. Seende den verkan, som detta fantastiska oväsende utöfvade på hans eget folk, lät kapten Collins en pluton nedstiga på fästningsplanen och der, i mörker och tystnad, befallde han dem rigta så väl som möjligt, och kommenderade: fyr! Men