ter skulle afrättningarne räckt flera dagar, och hvem vet hvad:då kunnat hända. Fångarne återfördes derföre i arresten och blefvo under natter förflyttade till Floriana. Ett ögonblick hyste mar på Malta den förhoppningen, att det skedde emedan straffet skulle mildras; det var ett misstag: de olycklige erhöllo blott ändring i dödssätt: de skulle skjutas i stället för att hängas, och såsom man får se, blef straffet skärpt, icke mildradt Paradplatsen i Floriana är en öppen vidd, be lägen nära intill de inre fästningsverken. På en: sidan muren till en allmän trädgård, som, föss upphöjd, begränsar platsens hela längd; midt emo finns en bastion, som beherrskar denna trädgård De andra två: sidorna upptagas åt ett håll af en rad kasserner, åt det andra af fästningens yttre bröstvärn (glacis). . Dagen efter, sedan de lildömda blifvit förlagda till Floriana, framfördes de på den nyssnämnda platsen, och om de kunnat fatta något slags förhoppning, försvann den dock nu helt och hållet, då de anlände dit; ty ingenting hade gjorts för att dölja det öde, som förestod dem. Ja, hvad mera är, man hade icke ens för dem den slags medömkan, som skonar en lifdömd från åsynen af afrättningstillredelserna; det skulle troligen gått för långt om att binda för ögonen på mer än nittio man. De uppställdes midt på banan, och derifrån se de huru deras bödlar fatta sina gevär, ladda, göra förberedande tempo, och indtligen lägga till ögat. Vid ordet fyr! sköt hela regementet och tvåtredjedelar af de litdömda öllo döda eller blesserade. Åsynen af deras stympade kamrater, utsigten öfver platsen, hvars belägenhet, liggande fri för leras ögon, syntes gynnsarh, ingaf de återstående