Aftonbladet – 23 maj 1843, sida 2

läggas inför allmänheten än tillståndet inom Södra Möre Härad. Det låter visserligen godt och väl, att vederbörande hrr uppbördsmän lyckats indrifva förra årets kronouppbörd, ända till den obetydliga restantien af 41 rdr 46 sk., så vidt denna upp rörer Ölands Södra Mot. Detta förhållande bevisar, ty värrt icke hvad som skulle bevisas. Ölänningarne hafva, i alla tider, utgjort ett mönster för alla andra landsorter, så snart frågan varit att uppgöra en ordentlig och restfri liqvid med Kongl. Maj:t och Kronan. De äro ännu icke känslolöse för detta hedersrum. Vid sednaste skatte-uppbörds-året tillgick, fi vädesvis inom Gräsgårds Härad, på följande sätt: För att kunna undvika de ruinerande utmätningsatgärderne, har en stor, om icke större delen af vissa socknars allmoge måst begagna sig utaf i orten hållne spannmålsauktioner t. ex. på Ottenby Kongl. Stuteri, hvarest tunnan råg uppgick till 47 rår rgs och tunnan korn till 45 rdr samma mynt; en no vittnar mer än nog om allmogens utblott gar till så väl vår-utsäde som brödföda, sed under sistlidne höstoch vinter-månader, tra till sädesupphandlare sitt ringa quantu det låga priset af 7 rdr 36 sk. å 8 rdr rg ett missförhå!lande emellan auktionsoch I försäljningspriser, så mycket olyckligare, som den inom Gräsgårds Härad under sist. å helt och hållet felslog. Att på ett slikt sig utväg till skattepenningens erläggande, t säde och sommarföda, måtte väl långt snarare nästan bereda en hemsk än en tryggande beskrifning på folkets ekonomiska tillstånd. Mörkare blir taflan, när man har sig nogsamt bekant, att bortauktionerad spannmål, helt ny köpingen Mörbylånga, uppgått 45 rdr pr tunna I till det mesta inropad utaf penningeförlägna hemmansbrukare, hvilka genast måst försälja sina inropade tunnor korn till spannmålseller rättare proce entspekulanter för 8 rdr rgs, alltså med 7 rdr förlust på hvarje tunna, oberäknadt resor och tidspillan samt äfventyret att, under nästa höst, afyttra trenne tunnor korn för att kunna godtgöra den ensamma krediterade auktionstunnan. ) När man nu härjemte behåller i minnet, att det quantum korn, sor nyligen blifvit bortauktioneradt på berörde köping, last är det utaf allmogen ej längesedan dit försålda, emot det nedtryckta priset af 7 å 8 rdr rgs pr tunna: så tyckes sannerligen icke mycket återstå, för att söra utsigten för den skattdragande allmogens framtida bestånd, ej allenast hemsk, utan fastmer till den hemskaste. Det vissa är ock, att mångens undersång blir oundviklig; så vida ett slikt sakernas tlande skulle olyckligtvis göra sig gällande äfven för nästa är. — (Ur Najaden.) Underrättelser från vestra delen af länet (Blekinge). De hufvudsakligaste sådane äro: Foderbrist, regnbrist och penningebris!. Foderbristen är så stor, att på fiere ställen halmtaken tillgripits, och blott lemnat att otillräckligt surrogat; torka och frostnätter hindra gräsväxten, och göra att kreaturen ej kvana utsläppas ännu; på många ställen förutser man således, att de måste svälta ibjel antingen inne eller ute, och exempel lära icke saknas, att detta redan varit förhållandet med ett och an Rågarne stå klena, och kommer ej regn gon ka snart, torde missväxt eller åtminstone mindre god skörd vara gifven på många trakter. Öfver penningebrist klagas öfverallt, och utmätningsauktionerne tilitaga, (i dagens sammandrag af Landsh.-cmbetets kungörelser utlysas på en gång fjorton i Ronneby och Lycketrakterne). ) Äfven i Borgholms stad lärer en dylik trafik förekomma. Den är dock i sig förkastelig. Red. anm. EESK nn