att derigenom tillvägabringa ett fullständigt och sanningsenligt bedömande af den här anmärkta åtgärdens lämplighet eller motsatsen deraf. 145 UNDERSÖKNINGEN ANGÄENDE TILLVERKNING AF FALSKT STÄMPELPAPPER. (Forts. från gårdagsbl.) På derom framställd fråga tillkännagaf Meurling, att han med det v,märkvärdiga besöket i Östergöthland menat det, då transaktionen med Wallman försiggick och hvilket för Meurling erhållit en egen bedröflig märkvärdighet. De personer, hvilka bevittnade tilldragelsen vid Husbergs häktande, voro Hrr pastor Palmlund och vice lektorn Sjöstrand, dem Meurling hittills undvikit att namngifva, för att skona dem från besväret och tilläfventyrs obehaget att imålet uppträda. För örigt uppgaf Mcurling, på derom serskildt framställda frågor: 1:0 Mcurling har sagt att misstankar, som förantedde angifvelsen, uppkommo till följd af en högre rabatt, som Husberg erbjudit; när skedde detta erbjudande? Det var icke egentligen till följd af sådan orsak, som misstankar uppstodo, ty oansedt denna anledning influtit i första protokollet, så har likväl något bestämdt aftal om rabatt emellan Husberg och Meurling skett. Wallmans efter Skenninge marknad, skriftligen framställda supposition att kartorna tilläfventyrs voro af Engelsk tillverkning, gaf Meurling första anledningen att misstänka deras beskafenhet. 2:0 När skedde angifvelsen hos Hr lagmannen Berg? Meurling ville erinra sig att angifvelsen skedde den 48, 49 eller 20 Augusti sistlidet år. Någon tid förut hade Meurling aflemnat till Hr lagmannen en promemoria af innehåll, att Meurling trodde sig känna en för staten vigtig hemlighet, som han hoppades att kunna upptäcka. Denna promemoria angick en helt annan affär, bvilken Meurling föreställt sig lättare än den vid verkställigheten befanns; han afstod derföre från densamma, och refererade promemorians innebåll till karteabrikationen, då Meurling sedermera i Augusti för Hr lagmannen Berg anmälte sin kännedom derom. 3:o Läste Meurling de bref, han vid visitationstillfället undantog? Scdan kommissarien Sandström förnekat att han fästat Meurlings uppmärksamhet på berörde bref, ansåg Meurling sig ej böra vidhålla denna uppgift, utan förmodar att han igenkänt sin stil å utanskriften. Han erinrar sig dock bestämdt, att han icke läst brefven. 4:0 Vid hvad tid öfverlät Meurling åt Stoltz och Crona qvarvarande återstoden af hypothiserade kartorne? Meurling förmodade att det skett i Juli eller Augusti månader. 5:o Meurling har sagt att Husberg sjelf upplånt penningarne hos Stoltz, ehuru Meurling uthändigat sin skuldsedel; åtog sig Husberg betalningsskyldigheten, eller skulle Meurling verkställa den, med inflytande medel för kartor? Meurlings utsago om denna negociation Skall hafva blifvit missförstådd. Husberg förberedde penningarnes anskaffande, men Meurling uppbar dem och öfverlemnade dem till Husberg; och hade Meurling serskildt förbundit sig att infria skuldsedeln, och göra sig betalt med hypotheket. 6:0 Brefvexlade ej Mcurling med Husberg i denna eller andra med kartetransaktionen sammanhängande ämnen, innan ännu Meurling misstänkte att kartorna voro falska? Meurling erkände att han till Husberg aflåtit några bref, men han erinrade sig ej dessa brefs innehåll. — Tilläfventyrs angingo de reqvisitioner af kartor eller redovisning för de redan emottagne. 7:o Meurling har förut uppgifvit såsom skäl, hvarföre han vid visitationstillfället undantog sina bref, att desamma icke egt vidare gemenskap med detta mål, än såsom använda medel för brottets upptäckande. Då likväl Meurling nu vidgått, så väl att han skrifvit flera bref till Husberg, i helt annat syfte än för angifvelsen, äfvensom att han vid visitationen ej läst de bref, han undantagit, så förefaller det besynnerligt, huru Meurling kunnat veta innehållet af brefven och att Meurling, på grund af denna kännedom, ansett sig ega rättighet att undandraga dem domstodens granskniog. Medgifver cj Meurling att en bestämd afsigt för tillgörandet förefunnits, tilläfventyrs den, att undanrödja all kännedom om sättet huru Meurling sjelf fört sina karteaffårer med Husberg? Meurling fann väl, att en sådan slutsats kunde göras, men vid visitationstillfället tänkte han ej derpå, att han till Husberg aflåtit flere bref än de som åsyftade angifvelsens befordrande. Meurling läste ej de undantagna brefsen, utan förstörde dem genast vid återkomsten från Thelestad, hvilken åtgärd han sedermera högeligen ångrat. 8:o Genom så väl Mecurlings förklaring öfver anledningen till skiljaktigheterna i hans och hans brors uppgifter om beloppet af det stämplade papper den sednare fått emottaga, som det sätt hvarpå Mcurling i öfrigt behandlat sina karteaffärar, synes det som skulle Meurling, långt före den tid, då angifvelsen sked e, hafya afvetat kartornes falska beskaffenhet. Erkänner Meurling ri: tigheten af denna åsigt? Meurling fann en sådan förmodan alldeles stridande mot verkliga förhållandet; han har icke medgifvit och det skall icke vara styrkt, att Meurling af Husberg ätnjutit, eller att Meurling i sin ordning lemnat näågon betydligare rabatt, och omständigheten att Meurling ej haft reda på det belopp kartor, hvilket han lemnat sin broder, borde ej kunna föras honom till last, enär slägtskapsförhållandet uteslöt tankan på iakttagande af försigtighetsmått, och förvissade Meurling, att hvad brodern anhöll blef redovisadt. 9:0 Det sista karteparti, som Wallman erhållit, lemnades i Augusti månad sistlidet år. Om cj förr, så har åtminstone samtidigt dermed angifvelsen skett hos herr lagmannen Berg. Huru har Meurling kunnat undgå att, genast efter det han blef -öfvertygad om kartornes falska beskaffenhet, underrätta Wallman det försäljningen borde inställas? Genast efter återkomsten från Skenninge marknad till Stockholm, fick Meurling bref från Wallman, med underrättelse att kartorne voro sålda. Meurling har ej hållit hemlig affären med Wallman, utan anmält den hos herr lagmannen Berg, presidenten och kommendören Westerstrand a a SA, AA Py