Aftonbladet – 13 maj 1843, sida 1

CHARLES. BULLERS TAL I ENGELSKA UNDERHUSET RÖRANDE EN VIDSTRACKTARE KOLONISERING. (Forts. fr. gårdägsbk.) Detta var en naturlig följd af öfverflöd på kapita ler och stark befolkning. I anseende till den större tillgåhgen på arbetskraft här i landet, var det olyckligtvis ett allmänt rop, att det vär omöjligt att finna arbetsförtjenst. Inom de finare yrkena fanns ingen employ, och detsamma gällde om handtverkerierna; bland den åkerbrukande klassen rådde deh största täflan om arbetsförtjenst, och förorsakade att de dugligaste arbetare ledo största nöd. Sedan 1810 kade befolkningen ökats med 6 millioner, och åkerbruket hade icke sysselsatt flera armar än förut. Förlägenheten inom flere yrken, en stor del väfvares lidande, och framför allt de förvånande fakta, en ädel lord inom detta hus framlagt till skildring af: folkets belägenhet, Visade huru förfärligt saknaden af! arbetsförtjenst tryckte den arbetande klassen: Läs de berät telser om folkets bostäder, som blifvit framlagda för detta hus; huru skadliga för helsan en del yrken äro, huru menniskor under större delen af deras. lifstid arbeta i mörka kölgrufvor, der män, qvinnor och barn packas tillsammans, och lefya i ett tillstånd al-moralisk förnedring, föga öfver de oskäliga djurens! Man vet alt de qvinnor, som sysselsätta sig med gröfre linnesöm, sy ett dussin skjortör för 10 pence; de 15,000 symamseller, som finnas här i Londön, arbeta nu för den alldra uslaste dagspenning, i de mest trånga och ohälsosamma rum, 42 å 44 timmar om dagen; också dö de dussintåls af lungsot, eller ock förlöra de ohjelpligen synen. Allt detta är nödvändiga följder. af det enda stora faktum, att hvarje år ökar vår befolkning med 300,000 menniskor; och såvida man icke kan skaffa arbete för dessa ökade konsumenter, så är icke annat än en fortfarande nödatt förvänta. Hvad Irland angår, så är förhållandet der ännu värre; man hörer omtalas hundrade och tusende, som der dö af svält. Och hvem kan väl undra deröfver, då de mest statistiska uppgifter utvisa, att der i landet allvid finnes mer än 2,000,000 menniskor, som: under 30 veckör af-året, slita mer öch mindre ondt, af brist på sysselsättning. Det är lätt att förutse, att nöden måste tilltaga så vida icke nya verkningsfält uttänkas. för vår ökade befolkning, och änna mera om de vanliga sysselsättningarne på något sätt slå fel. Se t. ex. huru i Högländerna i Skottland begagnandet af etw visst slags rå soda; i stället för ett annat ifabrikerne, åstadkommit stort elände, ellef huru nöd uppkommit i Spitalfields, genom sidenmanufakturernas förläggande till vestra delen af England. Må man påinna sig hvilken nöd, som hemsökt serskiltå näringsgrenar, då någon förändring i modet inträffat? och gjort att vissa artiklar, hvilkas tillverkning gåfve underhåll och arbetsförtj .nst, icke mera funno köpare. Hvarje förbättring i måschinväsendet befordrar samhällets fördel, men den beröfvar äfven många menniskor deras ar betsförtjenst. Dylikt hände icke i Förenta Staterna. Mången af Husets ledamöter skulle måhända småle, då talåren påminte dem om Hr Dickens: beskrifning på fabriksarbeterskorna i Lowell, med: deras sällskapsrum och deras lånbibliotheker. Deras belägenhet svar helt olika med den qvinliga arbetspersonalens i fabrikerna här i landet. Flickorna i Löwells fabriker hade allesammans penningar insåttå Ji sparBankerna, så att, i fall. fabrikerne af en eller annan orsak en dag stannade, så fingo de antingen Sysselsättning annorstädes, eller kunde de återvända till sina hem, Men då ett sådant missöde träffade vära fabriksarbetare, så träffade det personer, som ingenting sparat, som svårligen annorstädes kunde: finna arbete; och som, i fall de återvände till fåderneliemmet; skulle bringa den öfriga familjen will fåttighuset: Efidast den stora olikheten emellan de båda Tänderna kunde förklara detta förhållande. IE det ena landet fanns mera arbetskraft än som kunde erhålla sysselsättning, i det andra deremot icke tillräckligt. . Dessa betraktelser satte oss i stånd att förklara många: af de bekymrande fenomenerne inom vår sambhällsställning. Hvaraf kom det, att man hörde rop om. allmän nöd midt bland rikedomens öfverflöd? Hvad varorsaken, att detta land framyisade dem onaturliga kontrasten emellan den största lyx och den största fattigdom; tätt bredvid hvarandra? Hvad var orsaken, att England,