Aftonbladet – 11 maj 1843, sida 3

ti lgång, att hän; för den måttliga summan af 100,000 n Rdr Bko, skulle: måla en tafla öfver Waårschaus intastigande. Horace Vernet lofvade det, hvarpå kejsaren blleende frågade, om det icke vore obehagligt för ho-I nom, såsom -Fransman, att egna sin pensel åt ett fö-Iremål, som skulle påminna om Polens nederlag. Nej, I Ers höghet, skalt Vernet hafvasvarat, jag har redan , målat Christus på korset.n nl o— Tvenne personer hafva på sednare tider elupptagit allmänhetens uppmärksamhet i Mänchen. Den I ena är ett helgon, den andra en djefyul; den första I befinner sig för närvarande i allmänna sjukhuset, .den Plandra stod vid skarmpålen. Det så kallade helgonet elär en ung flicka från Chiemsee, hvilken på de sista -40 åren lefvat endast af vatten. :Stridiga berättelser -Irörande denna flicka föranlät regeringen att låta hentine undergå läkarebehandling, hväårvid utröntes, att -Ihon verkligen ej behöfyer förtära någonting annat än H vatten. Det oaktadt har hon ett ganska blomstrande -lutseende. Det lägre folket anser henne för ett helgon tl oaktadt denna sjukdom ej är ovanlig. 1 Den andra historien är af det muntra slaget. Ett gift bondfolk i-en by nära Muönchen -upplefde den rllänge efterlängtade föräldraglädjen. Klockarens hustru tl förrättade ammtjensten och allt gick bra. Men en Jafton, då mannen var sysselsatt i stallet, inträder otlförmodadt en ohygglig gäst till den sjuka hustrun; I han gifver sig genom stora horn, lång svans och antl dra tillbehör tillkänna såsom djefvulen och fordrar ) t t L barnet af hustrun. I sin ångest börjar denna skrika, så att mannen hör det och skyndat in i rummet. Djefvulen upprepar sin begäran för denne, men visar, sig beredd att taga en summa penningar i stället för barnet: bonden går gerna in derpå, men har sina penningar nedgräfda i trädgården, hvarifrån ban lofvar latt hemta dem. Under tiden gömmer djefvulen sig tlunder den sjuka hustruns säng. Då bönen kom ut Ni trädgården, träffade han em genstarim, för hvilken FI han berättade den besynnerligå händelse. Gensdarmen går in i rummet för att undersöka såken; han Iropar först på djefvulen, som ej vill komma fram och I för söker slutligen köttoch ben medbajonetten. och djefvulens skrik låter så mbenskligt, att gensdarmen draIger fram honom vid hornen. Nu vär gåtan snart Tlöst; utan mask var djefyulen ingen annan än ammans man, klockaren, hvilken tyckte att bondfolket väl kunde betala något för sin föräldtaglädje. Bedragaren blef dömd att, i den drägt Han begagnat, stå vid skampålen. EEE AN tar ETT MINNE FRÅN ISAR, Fransk. domstolssceny i En man om sexti år, som går med! mydd, är betäckt med trasor och anklagad för tiggeri, inställes för den korrektionella polisen i: Paris: Ad by.jes På presidentens frågor förktårar hangrattbhän! heter Jerome Bontoux, förr variv:soldat roch derefter gatläggare. Jag kan icke arbeta mer, säger han; mina mödor och sår hindra mig från allt tungt arbete, jag är utan tillgångar, min enda önskan är att få sluta mina dagar på hospitalet. bj Under det domstolen öfverkigget, :uppstiger hastigt en man, prydd med hetderstegiomen och sittande i fonden af domsalen, framgår till domårbordet öch ber presidenten om tillstånd att få ställa några frågor till den anklagade, hvilken han tror sig igenkänna. Presidenten: Hvad vill ni fråga honom? Vittnet: Ditt namn har väckt uppmärksamhet, min gubbe . . . Du heter ju Bontoux? Den anklagade: Ja, min herre: Viltnet: Du har tjenat . . . Var dw itke ibland öfverste Christophes husarer? Den anklagade: Jo visst! -Herrn känner mig då? Vittnet: Kommer du ihåg bataljen vid Wagram: det ögonblick, då regementet genombröt :Hannoveranarnes carr .:. i Den anklagade, hvars blick lifvas vididetta minne: Ja, ja, jag kommer ihåg det. ) Wittnet: Nå väl, hvad hände dig der? Räddade du icke någons. lif? ; Den anklagade: Jo, jo, jag påminner mig det ... En ryttare var nära att klyfva hufvudet på en af våra officerare, men jag sträckte den oförskämde till marken med ett skott i bröstet. it d Villnet: Bra, bra -.; Nåväl, dennes officer har icke glömt detta, och beviset derpå är,satt han kommer till dig i dag, min gamle kamrat , och att, har: ej skall låta dig komma in. på hospitalet; den platsen är ej passande för en: sådan gammal tapper buss, som du. Den anklagade: Huru; min löjtnant, detär nit Hvilken lycka! — Den. gamle tiggarem, aftorkar tårarna, hvilka han ej längre kan hämma,;.! Vittnet: Jag hoppas, att du ej gjort någonting vanhedrande, och att eländet är ditt endasbrott., Den anklagade: Ab, var Ingo, min löjtnant . jag har alltid Narit en redlig mans Presidenten: Iogen dålig anteckning finnes om den anklagade. Vitlnet: Nåväl, min gubbe, det är afgjördt, om dessa herrar vilja sätta dig på. fri fot, så, tager jag dig med mig. Ögonskenligen rörd af denna lila scån. kudde domstolen likväl icke underlåta att älägga Börntoux ett straff, som inskränkte sig till 24-tinymbrs arrest. Presidenten: Bontoux skall blifva satt på frifot i morgon. Vittnet: Jag skulle hafva rost till Mantes, der jag bor, i afton; men jag bar hvarken hustru eller barn, ingen väntar mig. Jag skall stanna qvar i Paris öfver natten och hemtar dig i morgon. Bontourx: Tack, min löjtnant, tack! .. Och närmande sig Bontoux, smög officern. i hans hand ett fem-francs-stycke, i det han sade;, Se der, att bibehålla tälamodet med. Adjö till i morgon. ÅeteomtnamsnENEksgjr kon HANDELSUNDERRÄTTELSER: Vexelkurser: HAMBURG d. 5 Maj. Paris 2 m. 188 2 k. 8. 187v,, — London 2 m. 43 m. 4077, 8., k. 13 m, 42 : — Amsterdam 2 m. 85. 65,, k. s. 535. 50. AMSTERDAM d. 2 Maj. Eng s. 56. arm 9 .m. 56. 30, — London s. 192, 17 , 2 m., 19. 1251,.— Ham2 Fl have ER MÅ