Englands heder bär fordrar ett offer af dess intressen; liksom kade historien ännu ett enda sådant offer att omförmälal — På hvad sätt skulle dessutom Englands heder här vara i fråga? Jop, säga de, zgenom det djerfva förslag, som nyligen blifvit frarmstäldt i nordamerikanska kongressen: att med en kedja militärposter besätta Oregonterritoriet, från Missouristatens vestra gräns ända till Stilla hafvet. . Denna djerfhet kan likväl England fördraga utan fläck, ty den finnes blott till i de konservaiivas inbillning. Förslaget innebär ingenting annat än en konseqvent tillämpning af redan bestående och häfdvunna statsrättsförhållanden. England har aldrig sjelft tagit i besiltning någon punkt på fasta landet af Nordamerikas vestra kust, utan inskränkt sig till några öar, hyaribland Vancouvers och Drottning Charlolias äro de största. Det är endast Ryssland, som här är Nordamerikanernas granne; men redan 1848 reglerades gränsen traktatsenligt mellan sielfherraren och republikanerna, och Rysstand afstod alla anspråk på kusten söder om 56. Orczonterritoriets norra gräns når åter ej längre än. till 350. På mellansträckan, utanför hvilken de enselska öarne ligga, är alltså plats nog för Storbritannien att obehindradt kolonisera, om det vill. Den förboppningsfulla krigsorsaken går följaktligen upp i rök, när den belyses litet nogare.